Den här platsen är unik eftersom du kan observera och jämföra tre distinkt olika presentationer av sten - som alla härrör från magma - bara några meter från varandra. Längst till vänster finns vanlig granit, i mitten ett exemplar med xenoliter, och längst till vänster kan man se en vacker sten med ett mönster som påminner om pälsen på en leopard.
Granitstenen går i grått med för ögat tydliga korn eller sk. kristaller. Färgen får stenen av de i den ingående mineralerna medan kristallerna och dess storlek och form bestäms av olika faktorer där avsvalninghastigheten är den viktigaste. På håll ser stenen ut vara likformig (homogen) över ytan.
Stenen med xenoliter består också av granit men den skiljer sig från den första stenen genom att den tydligt visar hur den har omslutit andra redan befintliga och äldre (granit)stenar när den bildades. Den här stenen har en olikformig (heterogen) yta där man tydligt ser de inneslutna stenarna - även på håll.
Stenen som ser ut som ett leopardskinn är slipad på framsidan för att man tydligare ska se dess säregna struktur. Om man tittar närmare på den ser man förutom leopardmönstret både ljusa och mörka kristaller av millimeter storlek. Man ser tydligt vilka kristaller som är inneslutna som öar i den omgivande stora massan.
Läs mer nedan för att förstå geologin bakom dessa tre stenar och de fenomen de representarar.
Granit är en intrusiv magmatisk bergart. Sådana bergarter bildas när magma svalnar och stelnar under högt tryck under jordskorpans skorpa. Granit har en kristallin struktur som är synlig för blotta ögat. Storleken på kristallerna beror på hur snabbt magman svalnar. Snabbare avsvalning ger mindre korn (några mm i diameter) medan en långsammare avsvalning ger större korn (upp till 10 mm i storlek). Färgerna kan variera från ljust grå till röd till svartaktig beroende på magmans sammansättning och förekomsten av föroreningar. Huvudbeståndsdelar är kvarts, fältspat och plagioklas.
Extrusiva magmatiska bergarter bildas när magma (eller lava) stelnar vid låga tryck - vanligtvis vid vulkanutbrott nära jordens yta vid vanligt lufttryck. Lavan har normalt en temperatur mellan 1100 och 1250°C när den kommer upp till ytan och den svalnar förhållandevis snabbt, ofta inom några dagar eller högst inom ett par veckor, och formar basalt. Den snabba avkylningen ger en svartaktig skrovlig bergart med många porer och hålrum. Dessa beror på de lösta gaser som fångades i lavan när den stelnade - så länge lavan fortfarande var smält kunde gaserna bubbla ut ur lavan, men på grund av den snabba avkylningen fångas många gasbubblor och skapar en porös om än hård sten.
En xenolit är en (främmande) sten (termen kommer från de grekiska orden xenos som betyder främmande och lithos som betyder sten) som redan finns i området och som blir inkapslad i en annan bergart under dess utveckling och stelning – t.ex i magma. Faktum är att inom geologin så används termen xenolit nästan uteslutande för att beskriva inneslutningar av (främmande stenar) i magmatiska bergarter. På grund av magmans förhöjda temperatur kan den ibland smälta hela eller delar av den redan existerande stenen under inkapslingsprocessen varpå dess konturer blir mer eller mindre urskiljningsbara.
Xenoliter kan också bestå av fragment från tidigare magmatiska bergarter som bildats i samma magmatiska system som sedan återprocessas av en andra senare magmapuls. I det fallet kan det vara svårt att skilja en xenolit från en annan. För att betraktas som en äkta xenolit måste den inkluderade stenen vara identifierbart skild från bergarten i vilken den är omsluten; en inkluderad sten av liknande typ som den omslutande bergarten kallas en autolit.
Om en enskild kristall - i motsats till en sten - är omsluten av en annan bergart kallas den för xenokristall (en främmande kristall). Ett exempel på en xenokristall är diamant (som typiskt är omsluten av bergarten kimberlit).
Fenokristaller (det finns inget bra vardagligt ord för vad suffixet feno står för) är kristaller som bildas i bulken (dvs i den stora massan av smält magma) – och som byggs upp av olika mineraler som finns i bulken. De är alltså inte främmande kristaller och är därför inte xenokristaller. De bildas tidigt i avsvalningsprocessen och är tydliga och större än andra kristaller som bildas i den omgivande bulken. Fenokristaller är ofta symmetriska och vackra, med skarpa, lätt igenkännbara sidor, antingen på grund av ordnad tillväxt i magman eller genom senare omkristallisationer.
Normalt används inte termen fenokristall om inte kristallerna är direkt observerbara med blotta ögat. Mindre fenokristaller, men fortfarande större än bulkkristallerna, kallas mikrofenokristaller. Stora fenokristaller kallas megafenokristaller. Vissa bergarter innehåller både mikrofenokristaller och megafenokristaller.
För att logga denna cachen ska du svara på följande frågor och skicka in dina svar till mig antingen via min profil eller via geocaching.coms meddelandecenter. Jag kontaktar dig om det behövs. Lägg inte upp dina svar i din log.
- Ladda upp ett foto på dig på plats - tänk på att inte visa några spoilers.
- Studera stenen till vänster. Diskutera dess sammansättning och avsvalningshastighet.
- Studera stenen i mitten och speciellt dess xenoliter. Skulle du säga att xenoliterna är tydligt urskiljningsbar eller knappt förnimbara? Vilken slutsats drar du angående den främmande stenens storlek i förhållande till magmans (smältande) temperatur?
- Studera den leopardmönstrade stenen. Är det xenoliter, xenokristaller eller fenokristaller man ser? Eller ett helt annat fenomen?
Källor:
- https://en.wikipedia.org/wiki/Granite
- https://en.wikipedia.org/wiki/Xenolith
- https://en.wikipedia.org/wiki/Country_rock_(geology)
- https://en.wikipedia.org/wiki/Diamond
- https://en.wikipedia.org/wiki/Phenocryst
- https://en.wikipedia.org/wiki/Euhedral_and_anhedral