|
- Tänk, jag nästan känner hans närvaro.
Som ett led i introduktionsutbildningen får de nya agenteleverna göra ett besök i 007-rummet, James Bonds kontor. Det har lämnats kvar som ett museum, men bara anställda och särskilt inbjudna gäster har möjlighet att besöka det.
- Här inne satt han, under de få dagar på året han faktiskt var på kontoret. Oftast var han ju ute på uppdrag.
- Var rummet lika prydligt även då han jobbade här?
- Ja, Bond var en ordningsmänniska. Genom att hålla undan alla störande moment kunde han öka sin koncentration på väsentligheter. Inte för att han skulle ha låtit dem störa honom ändå, men i alla fall.
- Vad är det där för en tavla? Det ser ut som en vers?
- Den här tavlan fick han på sin 50-årsdag. En av hans dåvarande kollegor var mycket intresserad av Shakespeare. Hon skrev denna hyllningsdikt till Bond i sonettform:
Famed for his bravery, wit and skill,
James Bond, agent 007, holds a place.
Being the greatest spy of all time still,
he brings to justice those who seek to disgrace.
All of our valuable secrets he protects,
Bond is a gentleman of the highest degree.
Facing the foes, both simple and complex,
bringing them down, with unwavering bravery.
Heroic as few, he always stands tall,
fighting for what's right, with iron will.
Approaching threats, he never lets fear enthrall,
delivering peace, with his steady skill.
During chaos, he remains steadfast,
journeying forth, for Queen and country, at last.
- Det är väl inte riktigt Shakespeare-kvalitet, men Bond uppskattade den i alla fall och lät rama in den.
|