Onsjö förknippas nu för tiden med en fin golfbana och en stadsdel i Vänersborg.Släktforskarna i Vänersborg vill med en torpinventering visa på en historisk verklighet som fanns för länge sedan då Onsjö var ett fint säteri och fideikommiss var av stor betydelse i trakten för alla de människor som här levde och verkade. Inriktningen av arbetet har varit att identifiera de torp, backstugor och statarbostäder som har varit belägna inom Onsjö fideikommiss markinnehav som tillhörde Onsjö rote. Denna rote var en av de tretton rotarna i Vassända Naglums socknar.Onsjö fideikommiss har varit speciellt då det varit ett sammanhållet fastighetsinnehav som i stort sett varit intakt i närmare 200 år med släkten Haij som ägare. Det primära arbetet var att identifiera de familjer som har bebott dessa torp, backstugor samt statarbostäder, i huvudsak från början av 1800-talet och fram till omkring 1940-talet för de torp som då fanns kvar.
Historik Färjestugan hade en viktig funktion för transporter över Göta älv mellan Onsjö och Gäddebäck. Gården Gäddebäck tillhörde Onsjö säteri sedan 1728. Färjetrafiken påbörjades år 1775 och höll på till 1873 (98 år) och var en funktion i landsvägsförbindelsen mellan Börsle (Norra Björke) till Vassända Naglum /Vänersborg samt vidare till Bohuslän via Lilla Almås gästgiveri. Vid Gäddebäck fanns också ett gästgiveri där man kunde byta hästar, äta och övernatta. Vid Gäddebäck fanns den så kallade "Färjestaden", en bostad för de som arbetade med färjetrafiken. Färjestaden är tydligt markerad på kartan över Onsjö säteri från år 1786. Att sköta färjetrafiken över Göta älv var troligen en tillika uppgift för statarna som bodde i stugan. Efter 1873 användes färjan för interna transporter mellan Gäddebeck och Onsjö gård för dagliga mjölktransporter mm. Gäddebäck avyttrades från Onsjö fideikommiss år 1920. Bryggan vid Onsjö användes även som angöringsplats för båttrafiken på Göta älv och ångbåten "Necken" och "Elvkungen" kunde stanna här under sina resor mellan Vänersborg och Göteborg. Ingen brygga finns numera, men platsen har varit nyttjad för brofäste till pontonbroar vid militära övningar under 1900-talet.
Statarfamiljerna Förteckning över nio statarfamiljer finns dokumenterade i den kompletta torpakten. Här omnämns dock som exempel den familj på Färjestugan som först går att finna i husförhörslängden (från år 1810) för Vassända Naglum. Denna familj under åren 1810 – 1813 var: Backsittaren Jonas Jansson var född 1755 på Dal och bodde på Färjestugan år 1810, och var här inhyses hos stataren och fiskaren Olof Larsson född 1770-04-28 på Ånetorp och hans hustru Margreta (Greta) Ulriksdotter född 1781-09-19 på Mossen vid Nygård i Västra Tunhem. Olof hade sonen Isac född 1799-04-21 på Brinkebergskulle i ett tidigare äktenskap. Greta hade även varit gift tidigare med torparen på Bommen Ingemar Pärsson och de hade barnen Pehr född 1805-10-25 och Anna Chatarina f. 1807-12-21 båda på Bommen. Olof och Greta hade det gemensamma barnet Olof född 1812-01-16 på Färjestugan. Familjen flyttade år 1813 till Nygård, Västra Tunhem. Jonas Jansson bodde kvar som inhyses.