Härjån är ca 90 km, flodområde drygt 2000 km⊃2;. Härjån bildas där Stor-Härjån och Lill-Härjån flyter samman, vid Lövnäsvallen, och rinner sedan österut förbi Lillhärdal och Orrmosjön innan den vänder norrut. Härjån passerar därefter Härjåsjön innan den mynnar i Svegssjön. Namnet på landskapet Härjedalen anses betyda Härjå-dalen.
Härjåsjön är 17,2 meter djup, har en yta på 5,58 kvadratkilometer och är belägen 398 meter över havet.
Flottning i Härjån bedöms ha startat omkring 1850 och upphörde under 1960 talet.
Dammar och rännor och åar och älvar rensades för att inte timret skulle fastna på sin väg ner mot sågverken vid kusten.
Den gamla dammen i Härjåsjön var en sådan skapelse.

Flottning vid den gamla dammen vid Härjåsjöns utlopp.

Den gamla dammen vid Härjåsjöns utlopp, från ned sidan.
Fram till 1991 flottades fortfarande massaved på Klarälven, som var Sveriges sista flottled. Sex år senare avlystes den som allmän flottled, närmare bestämt den 27 november 1997.
Flottaren
Timmerflottare de arbetare som jobbade med flottningen kallades ”flottare”. Deras uppgift var att se till att timret kom fram och drev med strömmen. Det gällde att riva så kallade ”brötar” (anhopning av timmer), att varpa eller bogsera timmer över lugna vattendrag och att sortera timret i skiljen. Flottarens arbete var ofta farligt och det var ofta som det hände olyckor med drunkning som följd, till exempel att riva brötar var extra farligt.

Flottare arbetar
Flottningen var arbetskrävande och sysselsatte många personer, som till största delen var säsongsanställda småbrukare och skogsarbetare. Det verkar ha varit praxis att yrket som flottare gick i arv från far till son och att de var från lokalbefolkningen; vid skiljena som behövde mer personal var det däremot fler säsongsarbetare från mer avlägsna trakter. Under den säsong då det inte gick att flotta timret jobbade den fasta personalen ofta i skogen och även med rensning av vattendragen, så som att bärga sjunktimmer och ta bort flottningshinder, stenblock och grund. Flottningsyrket var hårt och farligt, det var ett fritt yrke som hade hög status med ett romantiskt skimmer, Gösta ”Snoddas” Nordgren med sin låt ”Flottarkärlek” kan ha bidragit en del.
Rumpning
När säsongen för flottning var över så utfördes den så kallade rumpningen. Det innebar att man rensade stränder och bottnar från timmer som fastnat.
Skiljet
I skiljet sorterades timret efter respektive ägare och fördes vidare i olika rännor eller vattendrag till sågverk och pappersbruk.

Ett skiljet från ovan