Hössöhalvön

Antalet stugor på hela Hössöhalvön, om torp, backstugor och undantagsstugor, mangårdar (Julås och Järnsmedbacken), arrendatorsboställen/kronogårdar (Hagstad och Agnäs) och rättarebostället (Vevik) beräknas, uppgick till drygt 30 bostäder vid slutet av 1800-talet. Invånarantalet i dessa kan uppskattas till närmare 200 personer, flertalet sannolikt barn. Många emigrerade till Amerika. Idag bor det omkring 10 personer permanent inom samma område på 6 ställen. Sommartid är det betydligt fler. År 2008 finns det 15 hus som är äldre än 100 år på Hössöhalvön, varav 10 av dem är mer än 150 år gamla.

Planen, även kallad Planlyckan, låg invid häradsvägen 50-talet meter söder om avfartsvägen till Hagstad Södregård. Stugan uppfördes av arrendatorn Jonas Andersson (f 1819) i Hagstad Södregård såsom undantag. På 1840-talet bodde Johannes Månsson där. Därefter flyttade år 1857 träskoma- karen Jonas Adamsson (1824-1883) och hans hustru Johanna Adamsdr. (1823-1888med tre döttrar. De kom) att framleva sina dagar på stället varefter det blev öde och revs i början av 1900-talet. Döttrarna hette Christina (f 1848), Elin (f 1854), Ingrid Louisa (f 1862). Mellansystern Elin arbetade i Danmark 1875 och tillsammans med den yngsta systern Ingrid Louisa arbetade de i Tyskland från sommaren 1879 till 1882. Äldsta systern Christina gifte sig 1880 med torparen Sven Magnus Petersson (f 1842) i Kalvshaga Baljaryd. Ingrid Louisa gifte sig 1883 med Carl Gustav Lundberg från Soldattorpet i Kalvshaga Norregård. Han dog emellertid året efter giftemålet. Elin flyttade 1883 till Almundsryds socken.
År 1881 uppgick arealen till 35,80 ar. Planen inbesiktigades vid 1874 års kronosyn under Hagstad Södregård. Av protokollet framgår "Å ägorne finnes en backstuga, benämnd Planen, hvilken, enligt uppgift, tillhör nuvarande innehavare men bör efter dennes död från bostället borttagas”. Stugan revs någon gång efter sekelskiftet 1900.

Källa: I Berg