Tämä on maakätkö. Paikalta et löydä fyysistä kätköä tai logikirjaa. Kätkön saat suoritettua tutustumalla kohteeseen ja vastaamalla kuvauksessa oleviin kysymyksiin. Kun olet lähettänyt vastaukset voit logata kätkön löydetyksi. Otamme yhteytta jos vastauksissa on jotain epäselvää. Huomioithan että tehtäviä on kahdessa eri pisteessä ja että nollapiste sijaitsee luonnonsuojelualueella!
Gumbölenjoki muodostavat upeita meandereita jossa vesi virtaa hyvin selvästi eri nopeudella sisä- ja ulkokaaressa. Juoloiden pohjoispuolella on espoolaisittain komea ja ja jyrkkäreunainen koski. Joen alue on pitkälti luonnollisessa tilassaan, joten maastossa on paljon kaatunutta runkoa ja risukkoa.
Lommilasta löytyy Glomsinjoen meanderit. Joen ylittävän kevyen liikenteen sillalta voi ihailla joen ulkokaarteessa olevaa noin 2 metriä korkeaa törmää. Tämä on muodostunut voimakkaan virran kuluttamana. Sisäkaarteessa uoma on loivempi. Meandereita on havaittavissa noin 200 metrin matkalla kun seuraa joenuomaa sillalta itään.
Espoossa meandereita on nähtävissä myös Nuuksiossa Myllypuron N60° 19.849' E024° 30.229' ja Haukkalammenpuron N60° 18.769' E024° 31.407' loppuosassa. Nämä näkee hyvin Nahkiaispolun varrelta olevilta silloilta.
Meanderi on tasangolla virtaavan joen silmukkamainen mutka. Nimitys juontuu mutkittelevasta Maiandros-joesta. Nykyinen Menderes, antiikin Maiandros, on joki Anatoliassa, Turkissa.
Meandereita muodostuu ajan myötä jokiin, joiden uoma on leveä ja rannat loivia. Mutkittelu alkaa, kun maaston epätasaisuus ohjaa virran voimakkaimman kohdan kohti penkkaa ja se alkaa syöpyä (=eroosio). Sisäkaarteessa vesi virtaa hitaammin, joten sinne alkaa kasautua virran mukana kulkevaa maa-ainesta. Mutkaan muodostuu särkkä. Veden virtauksen seurauksena joen ulkomutkissa tapahtuu eroosiota ja sisäkaareissa sedimentaatiota. Joen mutkia kutsutaan meandereiksi, niiden väliin muodostuu kannaksia.
Meanderointi seurauksena jokeen muodostuu yhä suurempi mutka, kunnes seuraava vastarannan mutka viimein syöpyy yhteen edeltävän mutkan kanssa ja synnyttää tällä tavalla putaan.
Meanderoivan uoman mutka voi kulua kannaksestaan ohueksi ja lopulta matalaksi. Kun vedenpinta välillä kohoaa, voi vesi juosta kannaksen yli ja kuluttaa sen poikki. Kannaksen kärki jää vanhan mutkan ja uuden uoman väliin saareksi. Saari on kuitenkin gelogisesti lyhytikäinen, sillä uudessa uomassa vesi virtaa nopeasti ja vanhalle mutkalle riittää vain vähän vettä. Siksi vanha uoma on altis kasautumiselle ja madaltumiselle. Mikäli tulvien vuolaat vedet eivät pysty riittävästi puhdistamaan vanhoja mutkia sedimenteistä, katkeavat ne myöhemmin joen lahdiksi tai juoluoiksi eli makkarajärviksi. Silloin saarikin maatuu joen rantaan kiinni niemeksi.
Suomessa meandereita esiintyy varsinkin savi- ja hiekkamaiden jokiuomissa.
Meanderoiva joki.
Virtaus on nopeinta joen ulkokaarteessa, joten se kuluu nopeammin, kuin joen sisäkaarre.
(Lähde: Ervasti, Kytömäki & Paananen 1996, 135.)
1. Miten Gumbölenjoen (WP1) ja Glomsinjoen (WP2) meanderit eroavat toisitaan ajallisesti ? Katso kaavakuva sivun alareunassa.
2. Näetkö eroa virtausnopeudessa WP2 ja WP3. Mistä tämä johtuu ?
3. Gumbölenjokea ja Glomsinjokea katsellessasi, uskotko että juoluoita on vielä muodostumassa ?
4. Ota kuva kummaltakin pisteeltä (WP1 ja WP3) niin että kuvassa näkyvät meanderit ja jotain henkilökohtaista ja liitä kuva loggaukseen
Detta är en earthcache. Här hittar du ingen fysisk cache eller logbok. Du kan logga cachen genom att besöka platsen och besvara frågorna i beskrivningen. Efter att du svarat på frågorna och skickat dem, kan du logga cachen. Vi tar kontakt om det är något oklart med svaren. Observera att det finns två olika platser som skall besökas och att nollpunkten befinner sej på naturskyddsområde!
Gumböleån bildar fantastiska slingor, där vattnet rinner tydligt i olik hastighet i de inre och yttre kurvorna. På norra sidan av meandrarna finns en, för Esbo, mäktig fors med branta kanter. Flodområdet är till stor del i sitt naturliga tillstånd, så det finns mycket nedfallna stammar och ris i terrängen.
Glomsåns meandrar finns, som namnet antyder, i Gloms. Från bron för lätt trafik, som går över ån, kan du beundra den cirka 2 meter höga branten i flodens yttre kurva. Denna har bildats när strömmen eroderat strandbanken. I den inre kurvan är strömningen skonsammare. När man följer flodbädden öster om bron, kan man se meandrar på en sträcka på c 200 m.
I Esbo finns meandrar även i Noux i slutet av Myllypuro N60° 19.849' E024° 30.229' och Haukkalampi-ån N60° 18.769' E024° 31.407'. Du kan enkelt se dessa från broarna längs Nejonögestigen.
Meander eller meanderlopp är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap. Namnet kommer från den slingrande Maiandros-floden. Nuvarande Menderes, antikens Maiandros, är en flod i Anatolien, Turkiet.
Med tiden bildas slingrar i floder med breda bäddar och mjuka bankar. Floden börjar slingra sig när ojämnheter i terrängen riktar den starkaste strömningen mot stranden. Stranden börjar erodera. I den inre kurvan flyter vattnet långsammare, så jordmaterial som färdas med strömmen börjar samlas där. En jordbank bildas i kurvan. Det sker alltså, till följd av strömningen, erosion i ytterkurvorna av floden och sedimentation i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och området som omsluts av en slinga kallas meandernäs.
Som ett resultat av meanderingen bildas en allt större krök i ån, tills nästa krök på motsatta stranden slutligen smälter samman med föregående kröken och på så sätt bildas en kvill eller älvförgrening
Menaderns flodbädd kan erodera näset smalare och så småningom lägre. När vattennivån ibland stiger, kan vattnet rinna över näset och slita ner det. Spetsen av näset ligger kvar som en ö mellan den gamla kröken och den nya bädden. Ön är dock geologiskt kortlivad, eftersom vattnet rinner snabbt i den nya flodbädden och endast en mindre mängd vatten strömmar i den gamla fåran. Därför samlas det sediment i den gamla fåran. Om översvämningarna inte är tillräckligt starka för att spola bort sedimentet, bryts de av till små vikar eller korvsjöar. Ön växer sakta ihop med stranden till ett näs.
I Finland förekommer meanderlopp framför allt i åar som flyter i ler- eller sandmarker.
1. Hur skiljer sej meandrarna i Gumböleån (WP1) och Glomsån (WP2) tidsmässigt ? Se bilden nedan.
2. Ser du skillander i strömningshastigheterna vid WP2 och WP3. Vad beror detta på ?
3. När du tittar på Gumböleån och Glomsån, tror du att korvsjöar ännu kan uppstå ?
4. Ta en bild vid både WP1 och WP3 så att meandrarna syns, samt någonting peronligt, och lägg dem till i din loggning
Juoluan muodostuminen. Ensin joki virtaa lähes suorana (ylhäällä), lopuksi, ajan myötä, syntyy makkarajärvi (alin kuva)
Uppkomsten av en korvsjö. Först är floden närmast rak (överst) och till sist, med tiden, bildas det en korvsjö (nederst)
Lähteet / Källor:
https://melontajasoutuliitto.fi/
www.wikipedia.fi
Aia, Katrin & Merikoski, Pirkko-Liisa (toim): Kotinurkilta kallioille - Espoon luontokohteet