Flaggdag kallas en högtidsdag som uppmärksammas genom allmän flaggning. Ett antal högtidsdagar under året är flaggdag enligt regler som är specifika i varje land. I Sverige används beteckningen allmän flaggdag,medan man i Finland indelar flaggdagarna i officiella flaggdagar och vedertagna flaggdagar.

Begreppet skall inte förväxlas med den dag om året då ett lands flagga särskilt firas, se flaggans dag.

I Sverige regleras flaggdagarna genom förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar som utfärdats av regeringen.

Nyårsdagen

Nyårsdagen är kalenderåretsförsta dag. Den gregorianska kalenderns nutida placering, 1 januari, härrör från romarna, som år 153 f.Kr. förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året den 1 mars, vilket är förklaringen till att det är just februari som blir en dag längre i händelse av skottår).

Efter att 25 december började firas som Jesu födelsedagblev 1 januari åttonde dagen efter födelsedagen, vilket är den dag judiska barn namnges och omskärs. I samband med andra konciliet i Tours år 567 beslutades att en omskärelsemässa skulle 

hållas till minne av det. Därför kom 1 januari att kallas omskärelsefest.^[1]Temat i Svenska kyrkan den här dagen är "I Jesu namn".^[2]

Det var först under högmedeltiden som den 1 januari åter slog igenom som nyårsdag inom västkyrkan, dock inte överallt ens i Västeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt den gregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i de katolska länderna och som de protestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i det ortodoxt kristna Östeuropa.

I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vid vårdagjämningen.

Nyårsfirande

Se även: Nyår

Övergången till det nya året firas av många människor. Nyårsdagen inleds normalt med fyrverkerier.

Nyårskonserten från Wien^[3] och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen är två berömda traditioner på nyårsdagen varje år.^[4]

Några nyårsdatum enligt andra kalendrar

Inom parentes anges årtal om datumet förändras med åren i förhållande till den gregorianska kalendern

• Afghanistan - 20 mars (*), Nouruz
• Antikens Rom - 1 mars
• Assyrien - 1 april (år 6754)
• Bahá'í - 20 mars (*) (år 163) Nouruz
• Berber - 12 januari 2004, (berbiskt år 2954)
• Buddhism - 7 januari (2004; buddhistiskt år 2547) eller 13–14 april (buddhistiskt år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder
  • Tibetanskt nyår 21 februari (2004), Losar
• Etiopisk - 11 september (år 1997), 1 Maskaram
• Hinduism - 14 april (2004), Vaisakhi (Solkalender)
• Indien - 22 mars (2005)
• Iran - 20 mars (*), Nouruz (år 1399)
• Islam - 26 november (år 1425 E.H.), Al Hijra, se hijra
• Jainism - 5 november (år 2529), 26 oktober, (år 2530)
• Japan - 1–3 januari 2003
• Judendom - 1 tishri (september/oktober), se Rosh hashana
• Kina - dels 1 januari, dels vårfestivalen, det traditionella kinesiska nyåret, någon gång i januari-februari (olika från år till år)
• Koptisk-ortodoxa kyrkan - 11 september 2004 (år 1721)
• Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender, huvudsakligen katolska och protestantiska länder), samt 14 januari (2004) (juliansk kalender, huvudsakligen grekisk- och rysk-ortodoxa länder samt Serbien och Bosnien (Republika Srpska ), i sekulära sammanhang firas dock numera nyår enligt den gregorianska kalendern även i dessa länder)
• Kurder - 20 mars (*), Nouruz (år 2710)
• Sikhism - 14 mars 2004 (Nanakshahi-eran 536 börjar), Vaisakhi
• Sydkorea - 22 januari 2004
• Tadzjikistan - 20 mars (*), Nouruz
• Thailand - 1 april 2004, Song Kran
• Vietnam - 22 januari 2004
• Zoroastrism - 20 mars (*), Nouruz (år 1374 A.Y.)

(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.

Andra firanden den 1 januari

Den anglikanska kyrkan och den lutherska kyrkan firar högtiden för Kristi omskärelse den 1 januari, baserat på tron att Jesus föddes den 25 december, skulle hans omskärning enligt hebreisk tradition ha ägt rum på hans åttonde dag vid livet (1 januari). Den romersk-katolska kyrkan firar den här dagen högtidligheten för Maria, Guds moders högtid som också är en helig skyldighetsdag. I USA är nyårsdagen en Postal Holiday, då levereras ingen vanlig post i hela landet. ^[5]

Johann Sebastian Bach skapade flera kyrkliga kantater:

• Singet dem Herrn ein neues Lied, BWV 190, 1 januari 1724
• Jesu, nun sei gepreiset, BWV 41, 1 januari 1725
• Herr Gott, dich loben wir, BWV 16, 1 januari 1726
• Gott, wie dein Name, so ist auch dein Ruhm, BWV 171, 1 januari 1729(?)
• Fallt mit Danken, fallt mit Loben, 1 januari 1735 (Christmas Oratorio Part IV)

Svenska kyrkan

Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är I Jesu namn. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:^[6]