Vart fjärde år sätter vi in en extra dag för att kalenderåret ska stämma ihop med solåret, men varifrån kommer traditionen och varför infaller skottdagen i februari?
Skottdagen ansågs länge som en olycksdag och en dag då allt var bakvänt. Den mest kända traditionen är att kvinnor får fria på skottdagen.
Skottdagen har en viktig uppgift även om de flesta av oss inte direkt firar den här extra dagen vart fjärde år.
Jorden hinner inte hela vägen runt solen på 365 dagar
Den tid som krävs för jorden att kretsa en gång runt solen är cirka 365,2564 dagar. Om alla år konsekvent hade 365 dagar skulle årstiderna förskjutas med cirka 6 timmar varje år.
På cirka 120 år skulle årstiderna redan ha flyttats med en månad.
Utan skottdagar och skottår skulle årstiderna alltså långsamt flytta på sig hela tiden. Emellanåt skulle vi till exempel ha vinter i juli och sommar i januari.
Skottdagen som inskjuts i kalendern vart fjärde år rättar till felet som orsakas av tre normala, men lite för korta år. Skottdagen och skottåret med sina 366 dagar håller ordning på årstiderna.
Men som alltid ingen regel utan undantag
Den julianska tideräkningen har konsekvent skottår vart fjärde år låter man i den gregorianska kallendern som vi tillämpar så utgår skottdagen under de jämna hundratal som inte är jämnt delbara med 400.
Det vill säga år 1900 var inte ett skottår; eftersom det är ett jämnt hundratal som inte är jämnt delbart med 400, men år 2000 var ett skottår eftersom det är jämnt delbart med både 100 och 400. Klart som korvspa eller 
