( den har källaren förvarde dom krut i under anda värdsktiget och den är väl bevarad än idag källaren är gjord i slaggsten från bruket) om ni undrar farför jag skriver pråmen så är de bara för att de var bar en prån i Hinsen och en i Hyn  inte så särilt lånt i från geocaen så fins resterna av pråmen som var i Hinsen sen nere i Hyn ligger de en pråm med som var i drift i Hyn de flesta av oss som besäker korså bruk idag har kommit på någon av

grusvägarna genom skogen. men under brukers stor-hetstid och ända fram till 1945 var detta väglöst land först efter andra värdskriget byggde man skoksbilvägar som band samman korsån bruk med omvärden 

Skulle man resa hit eller harifrån fick man ta ångbåten norrut for man över hinsen bort mot Svartbäcken dit järnväg mot Åg gick.

Ångbåten på sjön hyn gick med varor och passagerare till korså järnvägsstation gefle-dala järnväg. 

till bryggan här i hemviken kom pråmar fullastade med tackjärn. Tackjärnet hade forslats på järnväg från Ågs masung till Svartbäcken last-plats vid sjön Hinsen. Den passade utmärkt att bogsera pråmen på, den är på sina ställen 33 meter djup. Varje tacka 30 kilo och lastades om för över till pråmen som bogsrades med ångbåten Korsån vidare hit till Korså bruk. Prånen kunde lasta cirka 50 ton. väl framme i hemviken lyftes tackjärnet över på vangbar, som gick på en räls bort till smedjan vagnarna drogs av hestar ner till järngården. I smedjan berarbetades tackjärnet ut till stångjärn 

och om man fortsätter hela vägen till Hyn och går ut på udden vid Hyn då kan man se en del av rälsren som fortfarnde fins kvar.

Ta gärna med lite fika när ni besöker dom har platserna