Barne-Åsaka kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i byn Åsaka, Essunga kommun. Den tillhör sedan 2019 Essunga församling (tidigare Lekåsa-Barne Åsaka församling) i Skara stift.
Kyrkobyggnaden
En tidigare kyrka på platsen uppfördes på medeltiden och var troligen byggd av sten. Nuvarande kyrka byggdes 1844 av Fredrik Sundler efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom vid Överintendentsämbetet. Kyrkan består av långhus med rakt avslutat kor i öster och torn i väster. Öster om koret finns en smalare och lägre sakristia. Långhus och sakristia har sadeltak täckta med enkupigt lertegel. Torntaket är belagt med galvaniserad järnplåt. Ovanpå torntaket vilar en fyrsidig sluten lanternin.
Kyrkorummet har slätputsade och vitkalkade väggar och ett innertak med tunnvalv av trä. Det har fått sin nuvarande prägel av en klassiserande restaurering som utfördes 1926.
Inventarier
Dopfunten består av en cuppa av granit tillverkad 1952 som vilar på en medeltida fot av sandsten. Cuppan är en kopia av en medeltida sandstenscuppa i Kyrkås.
En femsidig predikstol med ljudtak och trappa är tillverkad 1926.
Nuvarande altare är byggt 1968 av polerade gråa kalkstenshällar.
Altaruppsats är snidad 1968 av Arvid Bryth och består av fem fält som bildar ett likarmat kors.
Orgel
Det mekaniska orgelverket på västra läktaren med femton stämmor fördelade på två manualer och pedal är tillverkat 1965. Den ljudande fasaden härstammar från 1892 års orgel, byggd av Johannes Magnusson.
Åsaka
Åsaka är kyrkbyn i Barne-Åsaka socken i Essunga kommun i Västergötland belägen två kilometer söder om Jonslund.
Barne-Åsaka socken
Barne-Åsaka socken i Västergötland ingick i Barne härad, ingår sedan 1983 i Essunga kommun och motsvarar från 2016 Barne-Åsaka distrikt.
Socknens areal är 25,56 kvadratkilometer varav 25,42 land. År 2000 fanns här 643 invånare. Tätorten Jonslund samt kyrkbyn Åsaka med sockenkyrkan Barne-Åsaka kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Före den 1 januari 1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) var namnet Åsaka socken. Häradsnamnet lades till för att skilja från Väne-Åsaka med flera socknar.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Åsaka församling och för de borgerliga frågorna bildades Åsaka landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Essunga landskommun som 1971 ombildades till Essunga kommun som 1974 uppgick i Vara kommun. Området bröts ut därifrån 1983 för att återuppstå som Essunga kommun med något mindre omfång än kommunen hade till 1974.[2] Församlingen uppgick 2002 i Lekåsa-Barne Åsaka församling som 2019 uppgick i Essunga församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Barne-Åsaka, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Barne härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Skånings kompani och Västgöta regemente, Barne kompani.
Geografi
Barne-Åsaka socken ligger nordväst om Herrljunga med Nossan i väster. Socknen är en slättbygd med inslag av mossar och skog.
1834 brann Barne Åsaka gamla kyrka ner till grunden genom åsknedslag. Den nuvarande Barne-Åsaka kyrka byggdes i sten 1844 och restaurerades 1926. Eftersom prästen hade både Lekåsa och Barne-Åsaka som arbetsområde kallades vägen mellan de båda byarna "prästavägen".
Fornlämningar
Boplatser och två hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns spridda gravar och skålgropsförekomster. Från järnåldern finns gravar, domarringar och resta stenar. Två runristningar har påträffats.
En runsten står strax söder om kyrkan med texten ”Rividr reste denna sten efter Kirm, sin son, en mycket god kämpe”. En annan runsten hittades i Abrahamstorp och användes som en så kallad sköljesten i samband med tvätt och sköljning. Den flyttades 1792 till Dagsnäs av en man, som samlade på runstenar. En kopia gjordes på 1970-talet och bekostades av Ernst Dahrén, bygdens store son. Den står idag intill hembygdsstugan i Jonslund. Texten på runstenen lyder: ”Björn reste sten denna efter Tjod, sin bolagsman. Gud hjälpe hans själ och den heliga sankta Maria”.
Namnet
Namnet skrevs 1412 Asaka och kommer från kyrkbyn. Namnet har haft flera tolkningar, den nu förespråkade är att det innehåller as, 'asagud' och ek(e), 'ekdunge'.