Det råder snart julefrid, men låt oss backa till ett av Första världskrigets blodigaste slag, vars sista större strid ägde rum 15 december 1916: slaget vid Verdun. Mellan 21 februari och december samma år utkämpades denna utdragna kamp mellan Frankrike och Tyskland vid staden Verdun i nordöstra Frankrike. Tyskarnas mål var att knäcka Frankrikes motstånd genom ett “utmattningskrig” vid en plats av stor symbolisk betydelse för fransmännen.
Slaget präglades av massiva artilleribeskjutningar, extrema förhållanden och fruktansvärda förluster. Totalt avfyrades omkring 40 miljoner granater, och slaget utvecklades till ett materialkrig där båda sidor försökte nöta ut varandra. Under general Philippe Pétains ledning lyckades Frankrike stoppa de tyska framryckningarna och återta större delen av den förlorade marken. När de sista större striderna ebbade ut i december hade omkring 300 000 soldater dött och över 700 000 skadats.
Slaget vid Verdun kom att symbolisera Första världskrigets brutalitet och meningslöshet. För Frankrike blev det samtidigt en symbol för nationell uthållighet och motståndskraft, men till ett oerhört högt pris.