Nötknäpparen är en konstsaga från 1816 av den tyske författaren Ernst Theodor Amadeus Hoffmann (1776-1822). Den har även givits ut på svenska som En nötknäppares öden och Nötknäpparen och råttkungen.
Berättelsen utspelar sig på julafton och handlar om en sjuårig flicka som får uppleva hur hennes favoritjulsak, en mekanisk nötknäppare, blir levande, besegrar den onda råttkungen och tar med sig henne till ett magiskt kungarike befolkat av levande dockor. Sagan om Nötknäpparen börjar nog så idylliskt med en skildring av en julafton. Men snart dras läsaren in i en hemlighetsfull och magisk värld där det trygga och ombonade flätas samman med det oförutsägbara, det groteska och skräckfyllda. Berättelsen gavs ut på svenska för första gången 1848, varefter flera nyöversättningar har följt.
Hoffman tillhörde den romantiska skolan men hittade en egen stil som utmärktes av en blandning av realism och fantasi. Många konstnärer har inspirerats av Hoffman, som exempelvis Jacques Offenbach som använde tre berättelser av Hoffman som grund för sin opera Hoffmans äventyr och Tjajkovskij som fick idén till baletten Nötknäpparen (1892). Såväl Tjajkovskijs balett som sagan i original är därutöver förlaga till ett stort antal bearbetningar för film och andra medier.
Vill du få ut lite mer av geocaching i Uppsala?
Besök Intresseföreningen Geocaching i Uppsala (GCU) på www.gcuppsala.se
