Huomioithan, että vaikka reitti luokitellaan esteettömäksi, kyseessä on vaativa estetöön reitti, Uhrilähteelle on jyrkähkö alamäki ja polku on paikoitellen luonnontilassa.
Tämä on maakohde, EarthCache. Maakohteessa ei ole kätköpurkkia. Voit kirjata käynnin, kun olet tutustunut kohteen geologiseen opetukseen ja suorittanut kätkökuvauksen tehtävät. Vastauksesi lähetät helpoiten viestikeskuksen kautta. Kun olet vastannut kysymyksiin, voit merkitä kohteen löydetyksi. Kätkön omistaja on yhteydessä jos vastauksien kanssa on ongelmia. Ellet ehdi heti lähettämään vastauksiasi, voit kirjata ”noten”. Lokit jotka eivät täytä vaatimuksia poistetaan.
Vastauksesi lähetät helpoiten message centerin kautta.
Tehtävät ja kysymykset:
- Miten luokittelet, alla olevan kuvauksen perusteella, nämä lähteet? Perustele vastauksesi
- Montako purkauskeskusta löydät lähteistä?
- Seuraa yhden purkauspisteen toimintaa. Pulppuaako vesi, arviosi mukaan, tasaisesti? Onko se jatkuvaa?
- Ota kuva molemmista lähteistä (WP1 ja WP2), niin että kuvissa on nähtävissä jotakin sinulle kuuluvaa. Liitä kuvat logiisi
Mitä löydät täältä?
Lähteillä voi olla tunnistettuja historiallisia arvoja. Tällaisia kohteita ovat esimerkiksi uhrilähteet, joilla on uskottu olevan parantavia tai onnea tuovia voimia ja joihin on uhrattu lähinnä pienesineitä, kuten kolikoita ja nauloja.
Hämeenkankaan monikymmenmetriset hiekkakerrokset suodattavat sadevedet ja varastoivat niitä sekä laskevat liiat harjujen rinteille, jossa ne paikoin muodostavat pulppuavia lähteitä sekä pieniä puroja. Hämeenkankaalla on yli 20 lähdettä kaksi niistä ovat Uhrilähde ja Kylmänmyllynlähde.
Uhrilähde on saanut nimensä siitä, että sieltä on aikojen kuluessa haettu parannusta mm. silmäsairauksiin ja samalla on heitetty uhriropo lähteen pohjattomaan silmäkkeeseen. Uhrilähteen vettä käytetään nykyään kastevetenä.
Kylmänmyllynlähde on Hämeenkankaan lähteistä luonnontilaisin. Nimensä se on luultavasti saanut siitä, että vedessä pyörivä hiekka näyttää myllynkiviltä. Lähde on muinaismuistolailla suojattu.
Uhrilähde ja Kylmänmyllynlähde luokitellaan maamme kauneimmiksi lähteiksi. Niiden erikoisuus piilee lähteiden hiekkapohjassa, joka jatkuvasti elää veden liikkeiden mukana. Veden ja hiekan pullahtelu pohjasta muodostaa pilvimäisiä hiekkapatsaita ja kehämäisiä rakenteita, jotka elävät jatkuvasti. Kristallinkirkas vesi ja hiekka pulppuaa vedenpinnan yläpuolellekin paikkaa vaihtaen.
Uhrilähde ja Kylmänmyllynlähde ovat yksi Lauhanvuori – Hämeenkangas UNESCO Global Geoparkin geokohde.
Lähteet:
Lähteen geologinen määritelmä on maasta ulos virtaava pohjavesi, joka jatkuvan sisään- ja ulosvirtauksen seurauksena ei ole pysähdyksissä, riippumatta siitä, onko vesivirtaus syntynyt ihmisen toimesta, kaivamalla tai poraamalla, vai luonnollisesti.
Lähteen tuottama vesimäärä on oltava vähintään 0,2 litraa sekunnissa. Mamme suurimmaksi lähteeksi on useimmiten nimetty Suttesgáldu eli Sulaojan lähde Utsjoella. Siellä vettä purkautuu lähteestä yli 300 litraa sekunnissa.
Jatkuva veden virtaaminen lähteissä pitää ne talvisinkin sulana ja kesäisin viileinä ja suhteellisen tasalämpöisinä, noin neliasteisina. Nämä piirteet yhdessä veden tuomien mineraalien kanssa ovat synnyttäneet omanlaatuisensa eliömaailman. On paljon kasveja ja hyönteisiä, joita esiintyy vain tällaisessa ympäristössä.
Kylmät ja kuumat lähteet erotetaan toisistaan.
Kylmien lähteiden lämpötila on yleensä +3 ja +10 °C, ja niiden vesi tulee 3-15 metriä maanpinnan alta, missä ei kesän lämpö, eikä talven pakkaset vaikuta.
Kuumien lähteiden sen sijaan katsotaan olevan peräisin niin syvältä, että vesi on maan sisäisen lämmön vaikutuksesta tai vulkaanisesta lämmöstä saavuttanut korkean lämpötilan, joka joskus lähestyy veden kiehumispistettä.
Lähteitä on erilaisia ja ne voidaan luokitella eri perustein. Luokitteluperusteita voivat olla esimerkiksi maa- tai kivilaji josta vesi purkautuu, veden purkautumistapa, tuotetun veden määrä, lähteessä elävä eläin- ja kasvikunta, lähteen lämpötila, veden kemiallinen koostumus jne.
Purkautumistavan mukaan lähteet erotellaan tavallisesti puro-, allikko-, hetteikkö- ja kupolilähteiksi.
Lisäksi käytetään termejä silmäke, silmäkelampi, hetelampi, tihkulähde tai -vyöhyke ja liru.
Purolähteessä pohjaveden purkautumispaikasta alkaa puro.
Allikkolähteissä vesi purkautuu ensin esimerkiksi lampeen ja puro lähtee tästä purkautumisaltaasta.
Silmäke ja silmäkelampilähteet ovat yleensä pieniä ja pinta-alaansa nähden syviä.
Hetelammet ovat yleensä suolla sijaitsevia, turvereunaisia ja usein kelluvan turpeen osittain peittämiä lammikkolähteitä.
Liru on pieni tihkulähde, josta usein alkaa vähäinen ylivirtaus. Hetteikkölähteissä vesi purkautuu maanpinnalle tihkupinnan kautta. Synonyymejä hetteikölähteelle: tihkulähde ja tihkuvyöhyke.
Pienilmastoltaan tihkupinnat ovat kosteita ja viileitä elinympäristöjä, jotka pysyvät usein kesällä viileinä ja talvella sulana. Tällaiselle kylmälle, mutta routimattomalle elinympäristölle on kehittynyt oma erikoistunut kasvi- ja eläinlajistonsa.
Kuva: Jussi Rantala
Observera att även om rutten är klassad som tillgänglig är det en krävande tillgänglig rutt. En brant nedförsbacke till Uhrilähde och stigen är på sina ställen i naturligt tillstånd.
Detta är en Earth-cache. Det finns ingen fysisk gömma på platsen. Du kan logga ditt besök när du har bekantat dig med den geologiska beskrivningen och genomfört uppgifterna i beskrivningen. Det enklaste sättet att skicka dina svar är via message center. När du har svarat på frågorna kan du logga eart-cachen. Cache ägaren kontaktar dig, om det är problem med svarena. Om du inte har tid att skicka dina svar direkt kan du skriva en "note". Loggar som inte uppfyller kraven kommer att raderas.
För att logga cachen måste följande frågor besvaras och villkor uppfyllas:
- Hur skulle du klassificera dessa källor, baserat på beskrivningen nedan? Motivera ditt svar.
- Hur många inlopp kan du hitta i källorna?
- Observera ett av inloppena. Enligt din åsikt, strömmar vattnet jämnt? Är flödet kontinuerligt?
- Ta en bild på båda källorna (WP1 och WP2) så att något som tillhör, dig syns i båda bilderna.
Vad hittar du här?
Källor kan ha historiskt värde. Sådana platser inkluderar till exempel offerkällor, som man tidigare trodde hade läkande eller lyckobringande krafter. Man offrade ofta små föremål, såsom mynt och spikar, åt källorna.
De tiotals meter sandlager som finns i Hämeenkangas filtrerar och lagrar regnvatten och dränerar överskottsvatten på åsarnas sluttningar, där det på sina ställen bildar bubblande källor och små bäckar. Det finns över 20 källor i Hämeenkangas, varav två är Uhrilähde och Kylmänmyllynlähde.
Uhrilähdekällan har fått sitt namn av att man förr i tiden sökt hjälp där, till exempel har ögonsjukdomar skötts med källans vatten. Samtidigt har offergåvor kastats i källans bottenlösa avgrund. Vattnet från offerkällan används idag som dopvatten.
Kylmänmyllyns källa är den av källorna i Hämeenkangas som är bäst bevarad i sitt naturliga tillstånd. Den har förmodligen fått sitt namn av att sanden som snurrar i vattnet ser ut som kvarnstenar. Källan är skyddad av fornminneslagen.
Uhrilähde och Kylmänmyllynlähde klassas som de vackraste källorna i vårt land. Deras hemlighet ligger i källornas sandbotten, som ständigt lever med vattnets rörelser. Det bubblande vattnet och sanden från bottnen bildar molnliknande sandpelare och cirkulära strukturer som ständigt rör på sig. Kristallklart vatten och sand flyter över vattenytan och byter plats.
Uhrilähde och Kylmänmyllynlähde är en av sevärdheterna i Lauhanvuori – Hämeenkangas UNESCO Global Geopark.
Källor:
Vattenkälla är ett geologiskt begrepp för en ur marken framrinnande vattensamling, som till följd av ständigt tillopp och utlopp inte är stillastående, oavsett om vattenflödet skapats genom grävning eller borrning eller genom naturen själv.
Mängden vatten som produceras av källan måste vara minst 0,2 liter per sekund. Suttesgáldu eller Sulaojakällan i Utsjoki kallas ofta den största källan i Finland. Där strömmar mer än 300 liter vatten / sekund ur källan.
Det konstanta vattenflödet i källorna håller dem varma även på vintern och svala och relativt konstant 4 gradiga på sommaren. Dessa egenskaper, tillsammans med de mineraler som kommer med vattnet, har gett upphov till en unik biosfär. Det finns många växter och insekter som bara finns i den här typen av miljö.
Man skiljer mellan kalla och varma källor. Kallkällorna håller i allmänhet en temperatur mellan +3 och +10 °C, och vattnet anses komma från 3–15 meters djup under jordytan, dit varken sommarvärmens eller vinterköldens inverkan kan nå.
Varma källor däremot anses härstamma från så stort djup, att vattnet genom påverkan av den inre jordvärmen eller från vulkanisk värme fått en hög temperatur, som ibland närmar sig vattnets kokpunkt.
Det finns olika källor och de kan klassificeras enligt olika kriterier. Klassificeringskriterier kan till exempel vara vilken typ av jord eller berg som vattnet rinner ur, hur vattnet rinner, mängden producerat vatten, den fauna och flora som lever i källan, källans temperatur, den kemiska sammansättningen av vattnet osv.
Vattenkällorna kan indelas enligt utloppet, närmaste översättningen till svenska av de finska termerna är är källåder, gölar, gungfly och kupolkällor.
Dessutom används termer som hölja, göl, källfront, källsåg osv om källor.
I en källåder börjar en bäck från den punkt där grundvattnet sipprar ut.
I gölar rinner vattnet först ut i till exempel en damm och bäcken börjar från denna utloppsbassäng.
Höljor är vanligtvis små och djupa i förhållande till sin yta. Källkärr är vanligtvis dammkällor som ligger i en myr, kantade av torv och ofta delvis täckta av flyttorv.
”Liru” är en liten sipprande källa, från vilken ett litet överflöde i form av en rännil tar sin början.
I en källfront eller källsåg sipprar vattnet upp till marken genom ett översilningsområde. På grund av sitt mikroklimat är källfronter fuktiga och svala livsmiljöer, som ofta håller sig svala på sommaren och uppsmultna på vintern. En sådan kall men frostfri livsmiljö har utvecklat sina egna specialiserade växt- och djurarter.
Lähteet / Källor:
Wikipedia
https://www.sgu.se/om-geologi/vatten/
GTK