Blyerts i stenen / Lyijykynä kivessä EarthCache

På denna plats syns grafit tydligt i berget som mörka, lätt glansiga fläckar i en större stenformation. Dessa fläckar är partier där grafiten förekommer koncentrerat i den fasta berggrunden. De är lätta att känna igen genom sitt blyertsgrå utseende och sin mjuka känsla – grafiten smular lätt sönder vid beröring.

Runt stenen ligger det också lösa fragment, vilket är små bitar av grafithaltigt berg som har brutits loss, troligen genom naturlig vittring eller påverkan från människor eller djur. På dessa fragment syns grafiten ofta ännu tydligare, och ytan kan färga av sig på fingrarna om man rör vid den.

Just här på platsen är grafiten särskilt lätt att se, men geologiska undersökningar har visat att grafit förekommer i området över ett större geografiskt område. Platsen är alltså ett av de bästa ställena för att visuellt uppleva och studera grafit i sin naturliga miljö.

Denna typ av grafit förekommer i metamorfa bergarter, där den har bildats genom omvandling av kolrikt, organiskt material under högt tryck och temperatur. Resultatet blir små ansamlingar eller fläckar av grafit, inbäddade i den omgivande berggrunden. 

Vi ska ta en titt på Mohs hårdhetsskala.  Den visar reptåligheten för olika  mineral genom att ett hårdare mineral kan repa ett mjukare. Mineral med hårdhet 1–2 kan repas med en nagel, medan diamant är på skalan 10.

Grafit består – precis som diamant – av kolatomer (C). Skillnaden ligger i hur kolatomerna är ordnade.

• I grafit ligger atomerna i lager, nästan som blad i en bok. Dessa lager hålls ihop svagt, vilket gör grafit mjuk och lätt att smula sönder.

• I diamant sitter atomerna ihop i ett mycket starkt, tredimensionellt nätverk – det gör diamant till det hårdaste naturliga materialet vi känner till.

Grafit vs. Diamant

Loggfrågor – besvara dessa på plats:

1. Beskriv med egna ord hur grafiten ser ut i den stora stenen på platsen.
   – Hur stora är fläckarna?
   – Är de glansiga eller matta?
   – Hur känns ytan om du försiktigt drar med fingret?

2. Titta på de lösa fragmenten på marken.
   – Verkar det som att de har samma grafitstruktur som i stenen?
   – Kan du se eller känna någon skillnad mellan fragmenten och grafiten i fast berg?

3. Testa försiktigt grafitens hårdhet:
   – Försök repa grafiten med en nagel. Går det lätt?
   – Vad säger det om grafitens plats på Mohs hårdhetsskala?

4. Fundera över varför grafiten här bildats som fläckar och inte jämnt fördelat i stenen.
   – Vad kan det tyda på om hur grafiten har uppstått?

5. Vad krävs för att grafit ska omvandlas till diamant i naturen?

6. (Frivillig)
   Bifoga gärna en bild från platsen (dig själv eller din GPS) – men undvik att avslöja svaren i bilden.

7. Vinterobservation:  Om du besöker platsen vintertid, när snö eller frost täcker mark och sten:   Hur påverkar snön synligheten av grafitfläckarna på stenen? Blir de tydligare eller svårare att se? Känner du någon skillnad på stenens yta när den är frusen jämfört med bar?  Hur långt är avståndet mellan de två största stenarna vid GZ? Mät i midjehöjd.

           Frivilligt: Råkar du ha en pappersbit med, så kan du ta en stenbit från marken och försöka skriva med den. 

📬 Skicka svaret till mig via geocaching.com (meddelande eller e-post). Du får gärna logga direkt – jag hör av mig om det skulle vara något.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kuvaus

Tällä paikalla grafiitti näkyy selvästi kalliossa tummanharmaana, hieman kiiltävänä laikkuina suuressa kalliomuodostelmassa. Nämä laikut ovat alueita, joissa grafiittia esiintyy tiivistyneenä kiinteässä kallioperässä. Ne tunnistaa lyijykynänharmaasta väristään ja pehmeästä, murenevasta pinnastaan – grafiitti murenee helposti kosketettaessa.

Kiven ympärillä on myös irti lohjenneita paloja, pieniä grafiittipitoisia kivenkappaleita, jotka ovat irronneet todennäköisesti luonnollisen rapautumisen tai ihmisten tai eläinten toiminnan seurauksena. Näissä palasissa grafiitti näkyy usein vielä selvemmin, ja se voi värjätä sormia jos siihen koskee.

Juuri tällä paikalla grafiitti on erityisen helppo havaita, mutta geologisten tutkimusten mukaan sitä esiintyy laajemmalla alueella. Tämä paikka on siis erinomainen kohde nähdä ja tutkia grafiittia luonnollisessa ympäristössään.

Miten grafiitti muodostuu?

Grafiittia esiintyy metamorfisissa kivilajeissa, joissa se on muodostunut hiilipitoisen, orgaanisen aineksen muuttuessakorkean paineen ja lämpötilan vaikutuksesta. Tulos näkyy pieninä grafiittikertyminä tai laikkuina, jotka ovat upoutuneet kallioperään – kuten täällä.

Mohsin kovuusasteikko

Mohsin asteikko kertoo mineraalien naarmuuntumisherkkyydestä. Kovempi mineraali voi naarmuttaa pehmeämmän.

• Kovuus 1–2: Naarmuuntuu helposti kynsillä

• Kovuus 10: Timantti, luonnon kovin aine

Grafiitti vs. timantti – sama alkuaine, eri rakenne

Grafiitti ja timantti koostuvat molemmat hiiliatomeista (C). Ero on siinä, miten atomit ovat järjestyneet:

Loggauskysymykset – vastaa näihin paikan päällä:

1. Kivi, jossa grafiittiläiskiä:
    – Kuinka suuria läiskät ovat?
    – Ovatko ne kiiltäviä vai mattapintaisia?
    – Miltä pinta tuntuu, kun kosket kevyesti sormella?

2. Irralliset kivenpalat maassa:
    – Näyttävätkö ne samanlaisilta kuin grafiitti kiinteässä kalliossa?
    – Huomaatko eroja värissä tai rakenteessa?
    – Tuntuuko ero sormella?

3. Kovuuskoe:
    – Saatko raaputettua grafiittia kynsillä?
    – Mitä tämä kertoo sen sijainnista Mohsin asteikolla?

4. Pohdittavaa:
    – Miksi grafiitti esiintyy läiskinä eikä tasaisesti kivessä?
    – Mitä tämä kertoo sen synnystä?

5. Lisäkysymys:
    – Mitä luonnossa tarvitaan, että grafiitista muodostuu timanttia?

6. (Vapaaehtoinen) kuva:

Liitä halutessasi kuva paikalta (sinusta tai GPS:stäsi). Älä kuitenkaan paljasta vastauksia kuvassa.

7. Talvihavainto (jos käyt paikalla talvella):

– Vaikuttaako lumi tai kuura grafiittiläiskien näkyvyyteen – näkyvätkö ne paremmin vai huonommin?
– Tuntuuko kiven pinta erilaiselta, jos se on jäässä?
– Mikä on kahden suurimman kiven välinen etäisyys GZ:llä (mittaa vyötärön korkeudelta)?

Vapaaehtoista: Jos sinulla sattuu olemaan paperinpala mukana, voit ottaa maasta kivenpalasen ja kokeilla kirjoittaa sillä.

📬 Lähetä vastauksesi minulle geocaching.comin kautta (viesti tai sähköposti).
Voit kirjata löydön heti – otan yhteyttä, jos tarvitaan tarkennusta.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Description

At this location, graphite can be clearly seen in the rock as dark, slightly shiny patches in a large rock formation. These patches mark areas where graphite is concentrated in the solid bedrock. They are easy to recognize by their pencil-gray color and soft, crumbly texture – the graphite easily breaks apart when touched.

Around the stone, you’ll also find loose fragments – small pieces of graphite-bearing rock that have broken off, most likely due to natural weathering or human or animal activity. On these fragments, the graphite is often even more visible, and it may leave a mark on your fingers if you touch it.

Here, the graphite is especially easy to observe, but geological surveys have shown that it occurs throughout a larger area. This particular spot, however, is one of the best places to visually experience and study graphite in its natural setting.

How is graphite formed?

Graphite occurs in metamorphic rocks, where it forms through the transformation of carbon-rich organic materialunder high pressure and temperature. The result is small concentrations or patches of graphite, embedded in the surrounding rock – just like here.

Mohs Hardness Scale

The Mohs scale measures how resistant a mineral is to scratching. A harder mineral can scratch a softer one.

• Hardness 1–2: Can be scratched with a fingernail

• Hardness 10: Diamond, the hardest natural material

Graphite vs. Diamond – same element, different structure

Both graphite and diamond are made of carbon atoms (C). The difference lies in how the atoms are arranged:

Logging Tasks – Please answer on site:

1. The rock with graphite patches:
    – How large are the patches?
    – Are they shiny or matte?
    – How does the surface feel when you gently touch it?

2. Loose fragments on the ground:
    – Do they appear to have the same graphite structure as in the solid rock?
    – Can you see or feel any differences in texture or appearance?

3. Hardness test:
    – Try gently scratching the graphite with your fingernail. Does it scratch easily?
    – What does that tell you about its place on the Mohs hardness scale?

4. Think about this:
    – Why has the graphite formed in patches rather than being evenly spread through the rock?
    – What might that suggest about how it formed?

5. Bonus question:
    – What conditions are required in nature to transform graphite into diamond?

6. (Optional) Photo:

Feel free to attach a photo from the site (of yourself or your GPS). Just avoid revealing any answers in the image.

7. Winter Observation (if you visit in winter):

– Does snow or frost affect the visibility of the graphite patches – are they easier or harder to see?
– Does the surface of the stone feel different when it’s frozen?
– What is the distance between the two largest stones at the GZ (measure at waist height)?

Optional: If you happen to have a piece of paper with you, you can pick up a small stone from the ground and try writing with it.

📬 Send your answers to me via geocaching.com (message or email).
You're welcome to log the cache right away – I’ll contact you if anything needs clarification.

• Källor och vidare läsning

• Sveriges geologiska undersökning (SGU): https://www.sgu.se

• Nationalencyklopedin: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grafit

• Geologins dag: https://www.geologinsdag.nu

• Mindat.org – Graphite: https://www.mindat.org/min-1778.html

• Wikipedia – Grafit: https://sv.wikipedia.org/wiki/Grafit