Earthcachen visar dig en del av Stockholmsåsen som har stor betydelse för att säkerställa försörjning med rent dricksvatten till boende i flera kommuner i norra Storstockholm. På plats ser du åsen mycket tydligt. Vattnet som finns inne i åsen kommer du inte att se direkt, men istället ser du flera grundvattenmätrör. Du kommer grundvattnet alltså ganska nära och kan hälsa på den här genom att knacka forsiktigt på rören ;-)
För att logga cachen behöver du besöka vägpunkt 1 (WP1) där du står uppe på Stockholmsåsen och vägpunkt 4 (WP4 - nära mätrör) där du kan se åsen nedifrån och kommer nära grundvattnet. Du ska även till vägpunkt 2 (WP2) som ligger på vägen från WP1 till WP4 (eller från WP4 till WP1 om du väljer att gå turen moturs och följa stigen på åskrönet). Vägpunkt 3 (WP3 - jämförelse berg) är inte obligatorisk, men kan hjälpa om du är osäker vid WP1.
Längst ner finns uppgifter i blå. Skicka dina svar på frågorna till mig som Geocaching message eller mejl innan du loggar Earthcachen!
Ett litet tips: Det finns en trevlig stig från WP1 söderut på åskrönet och ner mot WP4. Den är dock avstängd när kor betar där eftersom folk inte stängde grindarna efter sig och korna kunde rymma.
Stockholmsåsen – bildning
Stockholmsåsen, som du står på vid vägpunkt 1 (WP1), är en rullstensås. I sin helhet är den ca. 60 km lång, från Östuna nära Arlanda i norr till Västerhaninge i söder. Rullstensåser är ganska vanliga i Sverige, men hur har de bildats?
Under istiden var detta område täckt av en mycket tjock glaciär som nådde sin största utbredning för ca. 20 000 år sedan. Men när temperaturen steg, smälte glaciären kraftigt under de följande ca. 10 000 åren. Detta ledde till att stora smältvattensfloder (isälvar) bildades som skar sig genom isen, längs sprickor och andra svagare partier i glaciären. Floderna förde med sig stora mängder löst material som tidigare var fastfruset i isen. Under eller inne i glaciären forsade vattnet mycket snabbt, men närmare iskanten saktade det ner. Det transporterade materialet sedimenterade, det vill säga sjönk till botten av floderna.1 Detta kan du se i Bild 1. Allt material sedimenterade inte samtidigt eller slumpmässigt, utan sorterades efter storlek och vattnets flödeshastighet. Större stenar transporterades knappast vidare, medan grus och sand kunde färdas en kortare eller längre bit. Mycket fin material kunde transporteras ännu längre eller sedimenterade inte alls. Både stenar och mindre material rundades av det snabbt strömmande vattnet, av sanden som vattnet förde med sig och genom att rulla och stöta mot andra stenar – därför namnet rullstensåsar!1 När isen smälte och drog sig tillbaka, bildade sedimenten långa och smala ryggar som kallas för ”åsar” och som följer de tidigare isälvarnas flodbäddar. Just här, på den här delen av Stockholmsåsen, är den ca. 35 m hög, och ca. 140 m (vid WP1) till 250 m (nära WP4) bred. Detta är dock bara delen som ligger över omgivningens marknivå - alltså delen som du kan se idag!
Bild 1: En rullstensås bildas (principbild)2
När isen hade smält
Som sagt, det är bara en del av de avlagrade isälvsedimenten som du kan tydligt se - som en ås. Men en stor mängd isälvssediment ligger faktiskt djupare, under marknivån av åsens omgivning (Bild 2). Det hände därför att Stockholmsåsen och hela området hamnade under havsytan när de stora ismassorna hade smält. Detta gjorde att mer material avlagrades t.ex. svallsand och -grus vid olika strandlinjer av detta hav, och lera (se Bild 2). De stora mängder grovt isälvsediment gör att åsen har fått en mycket speciell egenskap: den kan ansamla och lagra stora mängder grundvatten! Bild 2 är inte helt skalenlig, men speglar bra förhållanden just här, mellan Stockholmsåsen väster om WP4 och området med kolonilotter öster om WP4. Man vet från flera borrningar i området att isälvssedimenten är åtminstone 20 m tjock under omgivningens marknivå, troligtvis ännu tjockare.3 Lägg märke till att isälvssedimenten just här inte fortsätter långt under leran i koloniområdet. Längre norr är det annorlunda. Mellan Ulriksdals slott och stranden nära Kaninholmen är isälvssedimenten täckt av ett lager lera.
Bild 2: Skiss av Stockholmsåsen i genomskärning med WP1 och WP4 som orienteringshjälp (inte skalenlig)
Grundvatten i Stockholmsåsen
Betydelse av kornstorleken
Rullstensåsar består av grovt material (sand, grus och rullstenar) med stora porer mellan kornen. Finare kornstorlekar skulle ge mycket mindre porer. Det är lätt att föreställa sig – tänk på ett IKEA bollhav och jämför det med en påse ärtor – volym på var och en av luftfickorna mellan bollarna är mycket större än de mellan ärtorna. Sandkorn (diameter 0,063–2 mm) är relativt stora jämfört med exempelvis lerpartiklar (diameter < 0,002 mm). Om jorden har stora porer kan vattnet rinna neråt relativt snabbt och lätt, jämfört med jord med mycket små porer. Det är som när du fyller ett glas med vatten. Vänd det upp och ner så rinner vattnet ut, helt utan hinder. Glaset har bara en mycket stor ”por”. Om du däremot tar en bit hushållspapper och doppar bara nederkanten i vatten, kommer vattnet till och med att ”klättra” upp hela pappret, mot tyngdkraften! När du tar upp det ur vattnet förblir pappret vått – vattnet stannar alltså kvar inuti. Papper har fina porer och de kan hålla kvar vattnet mycket bättre än glasets stora ”por”.
Hur kan rullstensåsar som Stockholmsåsen lagra stora mängder grundvatten?
När regn eller smältvatten når ytan på en ås kan vattnet inte hållas i de relativt stora porerna i åsmanteln. Istället rinner det snabbt ner till djupare delar av åsen. Att vattnet kan lätt tränga in i jorden gör att det inte rinner av på ytan. Någonstans längre ner finns berg och där kan vattnet inte fortsätta rinna djupare lika lätt. Bredvid åsen finns jordarter med mindre porer, framförallt lera. Även de är vattenfyllda, men de är av mycket mindre storlek. De små porerna släpper vatten genom mycket långsammare och "tätnar" därför åsen åt sidorna.4 Om tillräckligt mycket nederbörd faller och tränger ner genom åsens övre lager, kan porerna längre ner i åsen fyllas helt med vatten – då har grundvatten bildats.5 Allt detta visas i Bild 2. På sin väg ner genom isälvssedimentet har vattnet dessutom renats, till exempel från mikrober eller ruttnat material från markytan. Eftersom de djupa porerna i åskärnan ofta är ännu större så kan ett stort volym vatten lagras.5
Grundvattnets rörlighet i Stockholmsåsen
På grund av de stora porerna kan vattnet också ganska lätt strömma horisontellt inne i rullstensåser. Om grundvattnet pumpas upp på en plats kan det ersättas av grundvatten från ett större område. Därför kan åsar fungera som naturliga vattenmagasin som gör det möjligt att ta ut betydande mängder grundvatten för användning som dricksvatten.3 Man antar att ca. 100-150 liter vatten per sekund skulle kunna tas ut ur den här delen av Stockholmsåsen under en begränsat tid.3 På lång sikt bedöms 5-6 liter per sekund som hållbart.3 Tar man ut mer då skulle bräckt vatten från Edsviken börja tränga in och göra grundvattnet för salt.3 Bild 3 visar hela grundvattenmagasinet Solna som är en del av Stockholmsåsen, och vägpunkterna WP1, WP3 och WP4. Du kan även se åt vilket håll grundvattnet ungefär strömmar inne i åsen, på grund av lutningen alltid bort från grundvattendelare.
Bild 3: Grundvattenmagasin Solna3
Skydd av grundvattnet i Stockholmsåsen
Mitt dricksvatten kommer från Mälaren! Varför ska jag bry mig då?
Rent vatten är livsviktigt för oss, men visst – om du bor någonstans i Stockholms- eller Solnaområdet kommer ditt dricksvatten till största delen från Mälaren och renas, beroende på var du bor, av Norsborgs, Lovö eller Görvälns vattenverk. Mälarens vattenvolym är mycket stor, så ingenting att oroa sig för? Nja, något kan gå fel i vattenverket – och att dricka råvatten direkt från Mälaren är ingen bra idé. Därför behövs reservvatten, och här i Solna kommer det i så fall från Ulriksdals grundvattenverk i södra delen av Ulriksdals slottsområde. Grundvattnet därifrån är av hög kvalitet och kräver väldigt lite rening jämfört med ytvatten.3 Då och då testas systemet, och då kan du tillfälligt få grundvatten i kranen. Det är relativt hårt (d.v.s. innehåller höga halter av mineraler, särskilt magnesium och kalcium) jämfört med det mycket mjuka vattnet från Mälaren. Det är även något saltare (högre halter av klorid).6 Senast ett sådant test gjordes var i april 2024. Grundvattnet kan dock inte ersätta dricksvatten från Mälaren under lång tid – det skulle bara räcka någon vecka om inget vatten från Görvälns vattenverk alls kan användas.3
Vad hotar grundvattnet?
Det finns två stora hot – sjunkande grundvattennivåer och förorening av grundvattnet. Även om det kan regna mycket under sommaren, är avdunstningen ofta för hög för att grundvatten ska kunna bildas.7 I den här delen av Sverige bildas grundvatten främst under hösten och vintern.5 Torra höstar och snöfattiga vintrar, men även varmare somrar med ökat avdunstning kan leda till att grundvattennivåerna sjunker, speciellt i den här delen av Sverige – ett problem som det pratas mycket om nu.7 Nivåerna kan också sjunka om för mycket tas ut, som kan även leda till kvalitätsförsämring om t.ex. kloridhalten ökar.3 Och även om grundvattnet vanligtvis inte används här, är det otroligt viktigt att hålla denna vattenresurs ren. Föroreningar skulle vara ett mycket allvarligt problem och kan göra grundvattnet oanvändbart för alltid – särskilt om föroreningarna är rörliga och långlivade.8 Eftersom vattnet kan strömma horisontellt i Stockholmsåsen så skulle föroreningar kunna sprida sig lätt. Det var till exempel vad som hände i Kallinge i Ronneby kommun, där grundvattnet (som användes som dricksvatten) förorenades med PFAS ämnen från en brandövningsplats – denna skandal har du säkert hört talas om.9
Skyddsåtgärder
För att skydda grundvattnet har området klassats som vattenskyddsområde (se informationsskylt i Bild 4 och området som är skyddat i Bild 5). Det innebär att vissa aktiviteter är förbjudna, t.ex. att lagra avfall, tvätta bilar eller ställa upp maskiner som kan läcka olja. Andra aktiviteter behöver tillstånd (som kan såklart nekas), t.ex. att använda gödsel och bekämpningsmedel, schaktarbete och att anlägga värmepumpar.
Bild 4: Informationskylt - Vattenskyddsområde
Bild 5: Området som klassas som vattenskyddsområde10
Uppgifter:
- Vid WP1, titta på kanten/väggen av gropen där jorden synes lite längre ner, nästan som en liten jordprofil. Titta särskilt på formen av stenarna här! Hur kan du se att detta är en ås, hellre än en bergsrygg!
Och saknas det något i området som du borde hitta på en bergsrygg? Om du är osäker, jämför gärna med WP3!
- Det är mycket viktigt att skydda grundvattnet mot föroreningar. Därför klassas området som vattenskyddsområde. Att ligga i Ulriksdals slottsområdet också ger en viss skydd eftersom det finns restriktioner på byggnationer. Men det finns ett ytterligare sätt just här som skyddar åsen och därmed även grundvattnet – vilket är det? Vid WP2 kan du hitta en hint i ca. 1,5 m höjd.
- Vid WP4, titta runtomkring. Det finns flera grundvattenmätrör i närheten med en del olika ”mössor”:
Ett av dem, typ "stor, grå mössa", kan du se härifrån (i mindre än 30 m avstånd). Ett ytterligare rör med likadan mössa hittar du om du går tydligt nedförsbacke från WP4 utan att lämna asfalten. Gå tills du når den allra lägsta punkten (stanna på vägen) och sen ytterligare 40-50 steg åt samma håll, nästan till gatlyktan. Med båda rören kan grundvattnet undersökas, både när det gäller kvaliteten och hur långt från markytan det finns.
Placera de två rören med likadana mössor på kartan i Bild 3 (bara för dig själv, bilden behöver inte skickas till mig)! Enligt kartan (speciellt vattenmagasinets gräns), vilket av rören tror du speglar bäst sammansättningen av grundvattnet som kan tas ut som dricksvatten ur Stockholmsåsen i södra delen av Ulriksdals slottsområdet? Och varför?
- Skulle du hitta grundvattenverket, var snäll och inkludera inga bilder av det i din logg! Annars är det såklart bra med bilder!
Källor
1: https://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/isen-smalter/isalvssediment-spar-av-isalvarna/
2: Lars Elenius, 2019, Staden som steg ur havet - landhöjningen och landskapets förändring. Gammelstad Visitor Centre Luleå kommun, ISBN: 978-91-519-0899-1
3: Anders Eriksson, 2009, Grundvattenmagasinet Solna. SGU, K 154, ISBN 978-91-7158-890-6
4: https://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/om-grundvattennivaer/stora-och-sma-grundvattenmagasin/
5: Thomas Aneblom, 2001, Beskrivning till kartan över grundvattentillgångar i Karlstads kommun. SGU, AN 8, ISBN 91-7158-638-5
6: Liselotte Tunemar, 2006, Grundvatten i jord - Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter. Länsstyrelsen i Stockholms Län, Rapport 2006:27, ISBN: 91-7281-237-0
7: Carl-Erik Hjerne, Anders Retzner, Eva Hellstrand, Bo Thunholm, Michelle Nygren, Jakob Forsgren, Jonas Gierup, 2025, Grundvatten i framtida klimat – effekter för vattenförsörjningen. SGU, RR 2025:01,
8: Leo Mille, Lena Tilly, Erika Landén, 2020, Föroreningar och påverkanskällor i norra Stockholmsåsen. Tyréns AB
9: Johan Edvinsson, 2015, Grundvattenmodellering och föroreningstransport av PFOS i Bredåkradeltat. Stockholms Universitet, Institutionen för naturgeografi, Examensarbete avancerad nivå, NKA 122
10: https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/