En pepparkaka är en småkaka som smaksätts med kanel, kardemumma, ingefära och kryddnejlikor. Pepparkakor äts året om men brukar i modern tid ofta förknippas med advent, lucia och jul.
Uppgifterna om hur pepparkakan fick sitt namn är tvetydiga. En teori är att pepparkakor ursprungligen innehöll peppar, medan en annan är att pepparn blev ingrediens senare och att alla exotiska kryddor på den tiden kallades peppar.
Enligt en myt blir man snäll av att äta pepparkakor och hur myten uppkom är oklart. Kanske är det så att kakor inte brukat vara ”karlamat” med undantag av just pepparkakor med deras litet starka, kryddiga smak. Karlar som åt kakor ansågs vekare och snällare än de vanligen barskt bestämmande männen i det gamla och riktiga manssamhället. En gissning är att om snälla karlar åt kakor så blev elaka karlar snälla av sådana kakor. En annan förklaring som presenterats är att den pottaska som förr i tiden användes som hävningsmedel vid pepparkaksbak också bidrog till att mildra de magknip och magbesvär som ofta följde av all den goda och feta julmaten. När magbesvären försvann blev man på bättre humör och snällare.
Pepparkakan är inte något svenskt ord eller begrepp. Bakverket känns igen från både Tyskland och England. Sitt ursprung anses pepparkakan ha i den tyska staden Nürnberg och de Lebkuchen som tillverkades där redan under medeltiden. Det antas att vi svenskar under tysk påverkan stiftade bekantskap med pepparkakor redan på 1400-talet.