Välkommen till pittoreska Taxinge - här i skuggan av det välkända "kakslottet" hittar vi ett tegel-eldorado, som får det att vattnas i munnen på oss tudorister och tegelbrännare. Min tanke är att vi tar en promenad i omgivningarna och studerar fyra byggnader som var för sig symboliserar olika byggtekniker, men också spåren av ett blomstrande samhälle som än idag lockar besökare från när och fjärran. Men vi börjar med lite bakgrundsfakta kring denna vurm för tegel på platsen.
Kalkuddens Tegelbruk
Kalkuddens tegelbruk anlades 1751 vid Kalkudden i Mälaren, cirka 4 km öster om Mariefred i nuvarande Strängnäs kommun. Läget var strategiskt: God tillgång till lera i närområdet samt direkt anslutning till sjötransport via Mälaren, vilket var avgörande för leveranser till Stockholm. (Det finns dock spår av tegeltillverkning i området redan under 1600-talet). Bruket etablerades av Gustaf Kierman, en handelsman och borgmästare i Stockholm. Redan från början var produktionen relativt omfattande för sin tid.
Under senare delen av 1700-talet kom bruket att ägas av Johan Diedric Duwall, som även ägde Taxinge-Näsby gods. Därigenom integrerades tegelbruket i godsets ekonomiska struktur. Kopplingen innebar att: Tegelproduktionen blev en del av godsets industriella verksamhet, tillsammans med kvarn, såg och annan näringsverksamhet. Bruket kunde försörja både godsets egna byggnadsprojekt och externa marknader.Ägarstyrningen var samordnad; investeringar och moderniseringar låg inom samma ekonomiska sfär som godsets övriga verksamheter. Under 1800-talet var både Taxinge-Näsby och Kalkudden del av en typisk herrgårdsbaserad industristruktur, där jordbruk och förädlande verksamhet kombinerades.
Under 1800-talets senare del moderniserades bruket med: ångmaskin, mekaniska tegelpressar och förbättrade ugnar (bla. ringugn). Produktionen omfattade då murtegel, taktegel och dräneringsrör (lerrör) och vid sekelskiftet 1900 uppgick årsproduktionen till upp mot cirka 2 miljoner tegelvaror, vilket placerade bruket bland de större i regionen.Tegel från Kalkudden levererades till byggprojekt i Stockholm och Mälardalen. Det finns dokumentation om leveranser till större offentliga byggnader under 1800-talet, bland annat Riksdagshuset. 1918 förstördes anläggningen i en omfattande brand, bruket återuppbyggdes och fortsatte verksamheten fram till 1949 då produktionen slutligen lades ned.
Stallet
Det nuvarande stallet uppfördes omkring 1930, under en period då godset fortfarande drevs som ett större rationellt jordbruk. Under tidigt 1900-tal moderniserades många svenska herrgårdar, och nya ekonomibyggnader ersatte äldre 1800-talslängor. Stallet vid Taxinge är ett uttryck för denna omställning.Vid denna tid ägdes godset av familjen von Eckermann (de förvärvade egendomen i början av 1900-talet), och jordbruket bedrevs i relativt stor skala med både åkerbruk och djurhållning.
Stallet var en ekonomibyggnad och inte en representativ del av slottsmiljön. Det användes för: hästhållning för jordbrukets behov (drag- och arbetshästar), förvaring av seldon och utrustning och i vissa fall kombinerad funktion med vagnslider eller foderutrymmen. År 1930 befann man sig i en övergångsperiod, traktorer började introduceras i svenskt jordbruk, men hästen var fortfarande central i det dagliga arbetet. Stallet byggdes alltså i slutskedet av den hästburna jordbruksepoken.
Stallet är typiskt för 1920–30-talets herrgårdsekonomibyggnader: gedigen stomme (ofta trä eller tegel), funktionell planlösning med stallgång och boxar, fönstersättning för ljus och ventilation, anpassning till godsets övriga arkitektoniska miljö - förvisso enklare i uttrycket än slottsbyggnaden men detta var vanligt vid större gods.
Kyrkan
Det har funnits en kyrkobyggnad på platsen sedan åtminstone 1600-talet. Den första träkyrkan byggdes omkring 1650, och den ersattes 1704 av en ny kyrka på ungefär samma plats. Under 1800-talet förföll den äldre kyrkan. År 1861 beslöt man att riva och bygga om den befintliga byggnaden, och den nuvarande kyrkan ritades av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd (en framträdande svensk arkitekt verksam särskilt i mitt 1800-tal). Den nya kyrkan invigdes den 13 december 1863.
Kyrkan är uppförd i nygotisk stil, en 1800-talets gotik-revival som var populär i Sverige och Europa under den perioden. Stilen kännetecknas av spetsiga fönster, dekorativa detaljer och vertikala proportioner som anspelar på medeltida gotik.Tornspiran och dekorativa spröjsverk i gotiskt gjutjärn kommer från Åkers styckebruk och bidrar till den arkitektoniska karaktären. Kyrkan rymmer ungefär 125 sittplatser och har interiöra detaljer som predikstol och glasmålningar från början av 1900-talet. Glasfönstren i koret visar motiv som ”Jesus går på vattnet” (1914), vilket är typiskt för kyrkliga glasmålningar från tiden. En av kyrkklockorna är ett krigsbyte från Ryssland. Kyrkan anses vara en av Sörmlands vackraste kyrkor, och det är väl svårt att säga emot.
Krogen
Det är väl frågan om det går att hitta en något mer autentisk miljö här i Sverige med en engelsk bygata och den självklara puben i blickfånget som här. Krogen uppfördes under 1700-talets senare del och fungerade som gästgiveri och serveringsställe i anslutning till vattenleden. Läget var strategiskt: Mälaren var en huvudled för transporter mellan Södermanland och Stockholm, ångbåtstrafiken under 1800-talet ökade behovet av servering och logi och närheten till slottet gjorde platsen naturlig som mottagningspunkt för resande och leveranser. Krogen var alltså inte en isolerad landsvägskrog, utan en integrerad del av godsmiljön och den regionala sjötrafiken. Under 1900-talet förändrades funktionen successivt från gästgiveri till restaurang- och besöksverksamhet i takt med att godset fick en mer publik inriktning.
Genom åren har krogen drivits av ett flertal traktörer med lite olika inriktningar. Huset har även fungerat som ölbryggeri.
Arkitektoniskt är byggnaden ett tydligt exempel på sen 1700-talsklassicism i herrgårdsmiljö, med senare anpassningar. Proportionerna är återhållsamma och balanserade, typiska för gustaviansk herrgårdsarkitektur där symmetri och måttfullhet prioriterades.
Järnvägsstationen
Taxinge-Näsby station byggdes år 1895 som en del av den privatägda Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ), som gick från Södertälje mot bl.a. Åkers Styckebruk och vidare mot Eskilstuna. Stationen öppnades i samband med linjens etablering samma år. Stationen var i drift för reguljär trafik fram till 1974. Därefter upphörde den ordinarie persontrafiken, men byggnaden och bangården finns kvar och används idag i samband med museitrafik av en lokal intresseförening. Sedan ombyggnaden 2009–2011 är sträckan från Taxinge-Näsby till Läggesta ombyggd till smalspår (600 mm) och trafikeras av museitåg, sommartid med ånglok och rälsbusstrafik.
Stationshuset i Taxinge-Näsby är särskilt intressant ur arkitekturhistorisk synvinkel då det skiljer sig från många andra stationshus i trakten genom sitt materialval och formspråk: det är uppfört i tegel istället för trä, vilket var vanligast för mindre stationer i slutet av 1800-talet. Byggnaden har höga trappgavlar inspirerade av skånsk arkitektur – ett designelement som inte var vanligt i den lokala järnvägsarkitekturen i Södermanland och som bidrar till husets karaktäristiska silhuett.Tack vare dessa särdrag har stationshuset status som byggnadsminne, vilket innebär att det är särskilt skyddat och dokumenterat som en del av Sveriges kulturarv.
Om du vill läsa mer om denna fantastiska byggnad, vänligen besök denna cache: GCBJE6X
Krav för att få logga
För att få logga detta spöke så behöver du utföra ett par enkla uppgifter. Jag vill att du tar ett foto på dig själv (inget krav att ansiktet syns), dessutom önskar jag att ditt loggnamn/nickname gestaltas på något kreativt sätt (jodå, namn på ett papper duger bra). Slutligen önskar jag att bilden är tagen vid koordinaterna för denna virtuella cache och att stallet som omnämns i cachebeskrivningen syns i bakgrunden.
Denna virtuella cache har waypoints och koordinater kopplade till fyra platser som beskrivs i cachetexten. Det är inget krav att besöka dessa platser. Det finns ingen uppgift att utföra där. Istället tjänar dessa som inspiration för helhetsupplevelsen kring fokuset på just tegel på denna plats. Har du inte varit här tidigare så uppmuntrar jag dig att ta denna förhållandevis korta promenad.
Tack för att du gjorde detta besök, och jag hoppas att det kanske väckte ett uns intresse för tegel. Det är så vackert.
Virtual Rewards 5.0 - 2026-2027
This Virtual Cache is part of a limited release of Virtuals created between February 3, 2026 and February 3, 2027. Only 4,000 cache owners were given the opportunity to hide a Virtual Cache. Learn more about Virtual Rewards 5.0 on the Geocaching Blog.