Vid koordinaterna finner du ingen gömma.
Du måste lösa mysten för att få fram koordinater till platsen där cachen finns.
Skulle det ha snöat en massa kan det nog vara läge för snöskor.
Återplacera gömman som du fann den! Medtag egen penna!
Venus är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen. Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kväve, svaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet. Venus tillsammans med Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som saknar månar. Venus inre är ganska likt jordens. Den yttre delen av Venus består huvudsakligen av ett fast skikt av berg som kallas skorpan och som är ungefär 40 km tjockt. Skorpan är full av kamrar med smält berg som kallas magma. Dessa magmakamrar matar vulkaner på ytan. Under skorpan finns manteln som är ungefär 3 000 km djup. Detta är ett ytterst hett område där halvsmält berg roterar som en tjock klibbig vätska. Berget i manteln transporterar värme till ytan genom konvektion, det förlopp där het materia stiger och kall sjunker. Överdelen av konvektionsströmmarna, där den heta materien är närmast ytan, kallas hetpunkter. Hetpunkterna åstadkommer de magmakamrar som matar vulkaner och de skjuter ibland upp hela skorpan och får marken att bukta ut. I Venus mitt finns kärnan, ett intensivt hett klot av smält metall, huvudsakligen nickel och järn. Kärnans temperatur hålls uppe på grund av trycket från Venus övre lager. Ingen vet säkert om kärnan är flytande eller fast eller bara delvis fast som jordens. De flesta teorierna om Venus inre kommer från jämförelser med jorden. Man tror att Venus och jorden bildats på liknande sätt och i samma del av solsystemet, så den materia som planeterna består av bör vara ungefär samma. Venus har en atmosfär som främst består av koldioxid samt lite kväve. Den har ett tryck vid ytan som är ungefär 90 gånger större än trycket på jorden (motsvarar ungefär trycket på en kilometers djup i en ocean på jorden). Den stora CO2-rika atmosfären tillsammans med det oerhört höga atmosfärstrycket resulterar i en stark växthuseffekt som höjer yttemperaturen till ungefär 400 °C mer än vad den skulle varit i annat fall, vilket gör att yttemperaturen kan nå 500 °C. Detta gör Venus yta varmare än Merkurius, trots att Venus ligger nästan dubbelt så långt från solen. Det är möjligt att Venus en gång i tiden hade lika mycket flytande vatten som jorden. För fyra miljarder år sedan utstrålade inte solen lika mycket värme men i takt med att värmen ökade avdunstade vattnets koldioxid till atmosfären och koldioxiden gjorde att värmen på planetens yta steg ytterligare tills oceanerna helt hade avdunstat. När rymdsonden Magellan utforskade planeten fanns det förhoppningar att man skulle upptäcka spår av uttorkade floder eller andra tecken på att det funnits vatten men några sådana upptäcktes aldrig. Om det har funnits vatten så har sådana spår försvunnit eftersom Venus fortfarande är vulkaniskt aktiv. I takt med att vattenånga avdunstade från haven förstördes också långsamt ångan av solens ultravioletta strålning och bildade väte och syre. Strålningen joniserade vätet och syret bands då istället till mineraler i marken som det första syret även gjorde på jorden. På grund av att Venus har en allt för långsam rotationshastighet runt sig, som exempel är jordens ekvatoriala rotationshastighet 465,1 m/s medan Venus bara är 1,81 m/s, genereras ej ett magnetfält som kan hålla kvar det joniserade vätet i atmosfären utan det förs efterhand istället ut i rymden av solvinden. Venus yta domineras av stora slätter. Det finns också ett flertal breda fördjupningar, till exempel Atalanta Planitia, Guinevere Planitia och Lavinia Planitia. Det finns två stora högländer, Ishtar Terra i den norra hemisfären (ungefär lika stor som Australien) och Aphrodite Terra längs med ekvatorn (ungefär lika stor som Sydamerika). På Ishtar Terra finns en platå, Lakshmi Planum, vilken är omgiven av de högsta bergen på Venus inklusive det enorma Maxwell Montes. Frågan är när sker nästa venuspassage. Data från Magellans bildradar visar att större delen av Venus yta är täckt av lavafloder. Det finns ett flertal större vulkaner (liknande de på Hawaii eller Olympus Mons) såsom Sif Mons. Nyligen offentliggjorda fynd tyder på att Venus fortfarande är vulkaniskt aktiv, men bara på några få platser. Under de senaste hundra miljoner åren har den varit aktiv. Det finns inga småkratrar på Venus: mindre meteoriter förintas i Venus täta atmosfär innan de kan slå ner. Kratrarna verkar uppträda i grupper, vilket tyder på att stora meteoriter bryts sönder innan de når ytan. De äldsta terrängerna på Venus verkar vara ca 800 miljoner år gamla. Vidsträckt vulkanism vid den tiden raderade det mesta av den tidigare ytan.
