Skip to content

<

Rävåsen Earthcache

A cache by spjo Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 08/11/2009
Difficulty:
1.5 out of 5
Terrain:
2.5 out of 5

Size: Size:   not chosen (not chosen)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Svenska (for english scroll down)

Rävåsen

Rävåsen är en nord-sydgående rullstensås nästan mitt i Karlskoga tätort och en av länets mest markanta isälvsavlagringar.

Rävåsen är ett mäktigt grusåskomplex bestående av två 35 meter höga huvudåsar. Ett flertal sidokomplex samt friliggande åsar löper parallellt med huvudåsryggarna.och Rävåskullen är genomskuren av djupa raviner som utgörs av s.k. dödisgropar. Området är i helhet utbildat under den forna havsytan men har ändå varierad topografi och relativt branta åssidor. Mellan åsryggarna finns ett flertal dödisgropar och åsgropar av varierad storlek. Dessa bildades då stora ispartier låg kvar när inlandsisen drog sig tillbaka. När ispartierna sedan smälte skapades ravinerna i rullstensåsen.

Rävåsen ingår i ett åskomplex som sträcker sig norrut genom hela Karlskoga kommun och även går i dagen söder om sjön Möckeln. Området är i stort sett uteslutande bevuxet med en medelålders till äldre tallskog med inslag av gran och lövträd. Här finns också Skogskyrkogården som utgör en stor del av ett dödisgropsområde. De gamla grustäkterna i Rävåsens norra del har utnyttjats vid anläggandet av idrottsanläggningarna Nobelstadion och Nobelhallen. Hela området genomkorsas av promenad och cykelvägar. Högst upp ligger Karlskoga idrottspark.

Rullstensåsen med sina fantastiska dödisgropar och fina promenadstråk i skogsmiljö gör Rävåsen till Karlskogas ’lunga’.

Rullstensås

En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av vid inlandsisens smältning.

I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, d.v.s. i huvudsak nord-sydligt. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, supraakvatiska rullstensåsar och subakvatiska rullstensåsar, beroende på om isälvstunnlarna mynnar ut i en över- eller undervattensmiljö. En subakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut under vattenytan, och kännetecken för denna är att materialet i åsen saknar de finaste kornfraktionerna i själva åsryggen, då dessa fraktioner transporterats längre ut längs åsens sidor, och avsatts där. En supraakvatisk rullstensås bildas när en isälv mynnar ut på land, denna typ av ås är vanligen sämre sorterad än en subakvatisk.

Den senaste istiden började för ca 115 000 år sedan. Då täcktes nästan hela Storbritannien och hela Norden samt delar av det kontinentala Europa av inlandsis. Den flera kilometer höga och mycket tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra.

Vid inlandsisens kant strömmade dessa älvar ut genom isälvsmynningar och kom ut i det fria. Strömhastigheten minskade och de stora stenarna sjönk genast till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare fraktioner kunde avsättas ovanpå och vid sidan av de grövre. Detta leder till att lagren innehåller grövre material ju längre ned man kommer i rullstensåsen.

En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. Den skandinaviska inlandsisen hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan och under dess avsmältning bildades rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över Sverige. De största rullstensåsarna finns framförallt i östra Svealand, t.ex. Uppsalaåsen och Stockholmsåsen.



1) Berggrunden, 2) Moränlager, 3) Glaciär som smälter, 4) Rullstensås, 5) Drumliner, 6) Ändmorän, 7) Slättmark efter smältvattensjö, 8) Kamekullar, 9) Dödisgrop.

För att få logga denna Earthcache som funnen måste du: 

1. Ladda upp ett foto i din logg på dig och din GPS vid bänken nära nollpunkten (frivilligt)

2. Maila svaret på de tre följande frågorna till cacheägaren

    A. Hur bildas dödisgropar?    B. Vad är en drumlin?    C. Hur bred är åsryggen på sitt smalaste ställe strax söder om nollpunkten?

English

Rävåsen

Rävåsen is a north-southbound esker almost in the middle of Karlskoga city.

Rävåsen is a powerful kame complex consisting of two 35 meter high main ridges. Several lateral complex and exposed ridges runs parallel to the main ridges and Rävåskullen is cut through by deep ravines formed the ice. The area is formed under the ancient sea level but still has a varied topography and relatively steep ridge sides. Between the ridges are a number of kettles of varied size. These are formed when large blocks of ice remained when the glacier receeded. When the ice melted it created the ravines in the esker.

Rävåsen is a part of a ridge-komplex that extends north through the entire Karlskoga municipality. There is also Skogskyrkogården which form a large part of a kettle area. The old gravel pits in the northern part have been used in the construction of sports facilities Nobelstadion and Nobelhallen. The entire area is criss-crossed by walking and bicycle paths. At the top is Karlskoga Idrottspark.

Esker

An esker is a long winding ridge of stratified sand and gravel, examples of which occur in glaciated and formerly glaciated regions of Europe and North America. Eskers are frequently several miles long and, because of their peculiar uniform shape, are somewhat like railroad embankments.

Most eskers are believed to form in ice-walled tunnels by streams which flowed within (englacial) and under (subglacial) glaciers. After the retaining ice walls melt away, stream deposits remain as long winding ridges. (Water can flow uphill if it is under pressure in an enclosed pipe, such as a natural tunnel in ice.)

Eskers may also form above glaciers by accumulation of sediment in supraglacial channels, in crevasses, in linear zones between stagnant blocks, or in narrow embayments at glacier margins. Eskers form near the terminal zone of glaciers, where the ice is not moving as fast and is relatively thin (Easterbrook, 1999). Plastic flow and melting of the basal ice determines the size and shape of the subglacial tunnel. This in turn determines the shape, composition and structure of an esker. Eskers may exist as a single channel, or may be part of a branching system with tributary eskers. They are not often found as continuous ridges, but have gaps that separate the winding segments. The ridge crests of eskers are not usually level for very long, and are generally knobby. Eskers may be broad-crested or sharp-crested with steep sides (Easterbrook, 1999). They can reach hundreds of kilometers in length and are generally between 20-30 metres in height.

The concentration of rock debris in the ice and the rate at which sediment is delivered to the tunnel by melting and from upstream transport determines the amount of sediment in an esker. The sediment generally consists of coarse-grained, water-laid sand and gravel, although gravelly loam may be found where the rock debris is rich in clay. This sediment is stratified and sorted, and usually consists of pebble/cobble-sized material with occasional boulders. Bedding may be irregular but is almost always present, and cross-bedding is common (Easterbrook, 1999).

The name Esker is derived from the Irish word eiscir (Old Irish: escir), which means: "a ridge or elevation, especially one separating two plains or depressed surfaces" The term was used particularly to describe long sinuous ridges, which are now known to be deposits of fluvio-glacial material. The best-known example of such an eiscir is the Eiscir Riada, which runs nearly the whole width of Ireland from Dublin to Galway, a distance of about 100 miles, and is still closely followed by the main road from Dublin to Galway.

1) Bedrock, 2) Morain 3) Ice Sheet melting, 4) Esker, 5) Drumlins, 6) Terminal Morain, 7) Plains, 8) Kamehills, 9) Kettles.

To log this Earthcache as found you must: 

1. Post a photo showing you and your GPS by the bench near the coordinates (optional)

2. Mail the answers to the following three questions to the cacheowner

    A. How are the kettles formed?    B. What is a drumlin?    C.    How wide is the top of the ridge at it´s narrowest point a few metres south of the coordinates?

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.