Kallinge Kommun Traditional Cache

KALLINGE KOMMUN

Kallinge kommun: 1963-1966
Folkmängd 1950: 11841 (Ronneby landsförsamling, Hallabro)
Folkmängd 1963: 11459

Kallinge ingick från 1847 i Ronneby landsförsamling. Från 1 januari 1963 bildades
Kallinge kommun av tidigare Ronneby landsförsamling, Hallabro kommun och delar
av Tvings kommun. Hallabro kommun hade bildats 1952 genom en sammanslagning
av Öljehults och Backaryds socknar.

I samband med kommunblocksreformen bildades kommunen Ronneby stad 1967
av tidigare Ronneby stad, Kallinge kommun, Listerby kommun och Bräkne-Hoby
kommun. Ronneby var stad mellan åren 1967 och 1970. Från 1971 övergick det
till att bli Ronneby kommun.

Kalleberga bondby låg öster om Ronnebyån. Väster om ån låg utmarkerna. Kallinge
samhälle hade under 1800-talet ännu inte etablerats. I mitten av 1800-talet köpte
Frans Henrik Kockum Kallinge kvarn och lade grunden till Kallinge Jernverk AB.
År 1888 flyttade Kockum Örmo gjuteri och verkstad från Småland till fallet i Ronnebyån.
Detta fick stor betydelse för området och Kallinge brukssamhälle började växa fram.

Järnvägsförbindelserna Ronneby–Växjö och Ronneby–Karlshamn var en annan
förutsättning för Kallinges expansion. Samma år som Kockum etablerades i Kallinge,
1888, startade Blekinge bataljon på Bredåkra hed. Här uppfördes Blekinge flygflottilj
F 17, 1944. Den militära verksamheten och det reguljära flyget som finns vid Kallinge
flygplats har också bidragit till samhällets utveckling.


(Häradskartan från 1917, ©Lantmäteriet 2005)

När Kallinge tillhörde Ronneby landsförsamling låg kommunhuset i Ronneby. När sedan
Ronneby stad inkorporerade mark från landsförsamlingen 1953 hamnade kommunhuset
inom stadens gränser. Ett nytt kommunhus byggdes i Kallinge omkring 1957. Detta hus
fick en central roll i samhället och många olika verksamheter inrymdes här. Vid sidan av
den kommunala administrationen fanns även läkarstation, distriktssköterska, försäkringskassa,
polis med häkte samt tjänstebostäder.

Huset består av tre byggnadskroppar och är byggt i en tidstypisk 50-talsarkitektur med
mörkt tegel med hålkäl. Under vissa av fönstren har teglet mönstermurats vilket ger
fasaden extra liv. Huvudentrén omgärdas av en rundad portik i granit. Fullmäktigesalen
artikuleras exteriört genom de höga spröjsade fönstren och en fransk balkong. Ut mot
Slättagårdsvägen finns två entréer. De vänder sig åt varsitt håll. Entrépartierna täcks
av tegel på utsidan och vit mosaik på insidan.

Däremellan finns kopparplåtar. Ett par balkonger finns på byggnaden, troligen där
det har funnits bostäder. Stora delar av kommunhusets interiör är bevarade.
Många gediget utförda detaljer som dörrar, golv och armatur har en mycket tidstypisk
50-talsutformning. Genom huvudentrén når man en rund vestibul. Väggmålningar finns
placerade i den annars röda tegelväggen. Utmed taket löper en armatur i glas.
På tredje våningen ligger fullmäktigesalen som har en påkostad utformning. Salen nås
dels genom en dubbeldörr som kantas av kolonner, dels genom en dubbeldörr med
etsat glas. Inne i salen täcks en hel vägg av en färgstark väggmålning med motiv som
har anknytning till Kallinge, exempelvis järnbruket och flygflottiljen. Även kommunhuset
i uppbyggnad finns avtecknat i ena kanten.

.
(Kommunhuset)

Kallinge är till skillnad från många andra av Blekinges före detta kommuncentrum
ett ungt samhälle. Här är det inte fråga om en gammal kyrkby som utvecklats till att
bli kommuncentrum. Avgörande för samhällets utveckling var istället Kockums etablering
på platsen 1888. En kyrka uppfördes först 1939. Kockums industriområde och kontor
är hjärtat i samhället och Ronnebyån delar bebyggelsen i två delar. Det som till stor del
präglar Kallinge idag är flygplatsen och flygflottiljen F17.

De omnämnda byggnaderna och funktionerna har koncentrerats till området kring Kockums
och ån. De byggnader som är mest iögonfallande är kyrkan, Kockums utställningspaviljong
och kontor samt kommunhuset från 1950-talet.