Perkele (uttalas med spetsigt e, rullande r och alla vokaler
korta) är ett finskt kraftord som torde stamma från litauiska
perkons eller lettiska perkunas som hade att göra med deras åskgud.
Det anses också att det ursprungligen i den finska mytologin var
ett sidonamn på huvudguden Ukko men att tidiga kristna influenser
felaktigt översatte djävulen till Perkele, möjligen med
andemeningen att hedniska gudar var ett verk av Hin Håle.
Perkele är en av de mest använda svordomarna i finskan och det
finns många anekdoter om det. Bl.a. beskrev en ledande statsman i
det finska storfurstendömet, Lars Gabriel von Haartman, hela det
finska språket som "la langue du perkele".
Tyska soldater på kommendering i Finland under andra världskriget
lär ha trott att "perkele" betydde "häst" eftersom kuskar för det
mesta tilltalade sina hästar med det.
Ett vanligt uttryck från modern tid är "management by Perkele"
som halvt på skämt beskriver en del finska företagsledares ganska
sturiga sätt att administrera verksamheten.
Begreppet "perkele" har alltså nuförtiden också fått ungefär samma
betydelse som sisu, med lite emfas, dvs. på svenska att man har
"jävlaranamma". Men likväl används ordet fortfarande främst som en
svordom.
Cachen då? Jo, när stigen tar slut och det mesta ter sig
tröstlöst, så kan det vara på sin plats att plocka fram sina
kunskaper i finska och då sitter ett Perkele! fint uti
snårskogen.
Utöver dessa grundläggande språkkunskaper kan det vara en fördel
med gummistövlar.