-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(regular)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Engelsbergs bruk räknas som ett av världens främsta industriminnen och finns sedan 1993 på UNESCOs lista över världsarven, med motiveringen att Engelsberg är ett utmärkt exempel på en betydande europeisk industri med bevarade byggnader som hytta, smedja, kontor och arbetarbostäder från 1600- till 1800-talen.
Byggnaderna och det mesta av den tekniska utrustningen finns bevarade. Vattenhjul, kross, blåsmaskin och hamrar fungerar fortfarande och det gör att masugnen och smedjan på Engelsbergs bruk är unika. Engelsberg var ett av de viktigaste järnbruken i världen och det var denna typ av järnbruk som gjorde att Sverige blev en av världens största järnproducenter.
Världsarvet
Den s k världsarvskonventionen antogs av UNESCOs generalkonferens 1972. Sverige anslöt sig 1984 och idag har mer än 160 stater undertecknat den. Konventionen till världens kultur- och naturarv är ett instrument genom vilket stater frivilligt åtar sig att skydda objekt inom sitt territorium. Dessa objekt ska vara av så framträdande värde att deras skydd är en angelägenhet för hela mänskligheten. Objekten eller områdena ska ha ett universellt värde ur konstnärlig, historisk eller vetenskaplig synpunkt eller som betydande naturvärden.
Idag finns över 800 objekt på listan varav ¾ är kulturobjekt. Några exempel på världsarv är gravmonumentet Taj Mahal i Indien, kinesiska muren, Frihetsgudinnan i New York och pyramiderna i Egypten. I Sverige har fjorton objekt valts in på världsarvslistan. I tillägg till Engelsbergs bruk, är blant andra Drottningholms slottsområde, hällristningsområdet i Tanum, Skogskyrkogården i Stockholm, Luleå gammelstad, Lapponia, radiostationen Grimeton och Struves meridianbåge med på UNESCOs lista.
Historia
För över 600 år sedan kom en tysk bergsman till våra trakter. Han byggde sig en hytta, "benning", mellan sjöarna Snyten och Åmänningen. Eftersom hans namn var Englika kom denna benning att kallas Englikobenning - nuvarande Ängelsberg. Även om det var han som gav Ängelsberg dess namn, är det väl knappast han som blev den störste "kändisen" i släkten. Hans sonson var nämligen den riksbekante Engelbrekt.
Engelsbergs bruk räknar sin historia från 1600-talets slut då Per Larsson Höök, adlad Gyllenhöök, köpte ett stycke land av bergsmännen och anlade en nu försvunnen hytta norr om herrgården. Innan dess hade man bedrivit järnhantering på platsen ända sedan 1300-talet. Till att börja med av den bergsman som bosatte sig där och gav den dess namn - Englikobenning - och sedan av bergsmän som hade andelar i hyttan.
Undre större delen av 1700-talet ägdes Engelsbergs bruk av familjen Söderhielm och på 1800-talet av familjen Timm. 1916 sålde Clas Gabriel Timm det till generalkonsul Axel Ax:son Johnson som lade bruket under Avesta Jernverks förvaltning. Numera ägs och förvaltas Engelsbergs Bruk av Nordstjernan AB.
Promenadstigar
Den som vill njuta av de vackra om givningarna runt bruket, kan följa de slingrande promenadstigar som finns i området. Stigarna går från stationssamhällets arkitektritade villor, förbi Sågholmen med den f.d. fiskodlingen, genom bruksområdet, över Snytenån till gamla landsvägen mot Stabäcks bergsmansby. Stigarna är skyltade och med hjälp av foldern "Vandring runt Engelsbergs bruk", utgiven av Ekomuseum Bergslagen, kan man läsa sig till platsens spännande historia.
Hyttan
I hyttan framställde man tackjärn genom att med hjälp av träkol smälta malm och kalksten i masugnen. Engelsbergs masugnsanläggning är en av de få mulltimmerhyttor som finns bevarade i landet. Masugnspipan isolerades med jord eller mull och hölls ihop av en timmerkonstruktion. De äldsta delarna av bebyggelsen och industrianläggningarna härrör från 1770-talet. Vid denna tid byggdes även de båda slaggstenstornen. Rostugnen kom till på 1870-talet då bruket byggdes om för sista gången och fick sitt nuvarande utseende. 1919 blåstes masugnen ned för sista gången.
Herrsmedjan, Engelsbergs Bruk. Foto: Raija EdvinsonHerrsmedjan I smedjan färskades järnet, det hettades upp och bearbetades under smälthammaren. Räckhammaren hamrade ut smältstyckena till stänger. Den första hammarsmedjan byggdes här redan år 1624 och fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1845. Produktionen bestod av stångjärn till dess att lancashiremetoden infördes i slutet av 1800-talet. Då inriktade man sig på att tillverka smältstycken som sändes vidare för bearbetning vid andra bruk.
Herrgården Herrgården, foto: Raija Edvinson
En allé leder fram till den nuvarande herrgården som byggdes år 1746 för att ersätta en äldre mangård som brann ned. Den fick då dess tidstypiska utseende med två våningar och brutet och valmat tak. Engelbrektsflygeln från 1600-talet användes som kök till herrgården. Eftersom det var ganska trångt och brukspatronen hade 19 barn, byggdes den västra Söderhielmska flygeln till. Detta var år 1780.
Övriga byggnader
Slaggstenstorn, Engelsbergs Bruk. Foto: Raija EdvinsonEngelsbergs bruk kom så småningom att bestå av upp mot ett femtiotal byggnader. Förutom mulltimmerhyttan och hammarsmedjan fanns det även ett våghus, där kol- och malmfororna vägdes. I dagkarlsbyggningen eller "krogen" som den också kallades fanns utskänkning av brännvin och övernattningsmöjligheter för dem som gjorde dagsverken på bruket.
1917 byggdes en lancashiresmedja med valsverk. Där inryms idag en mekanisk verkstad för ventiler i rostfritt stål och specialmaterial. Där kan man även se de två brukskontoren, trädgårdsmästarvillan, slaggstenstornen, spannmålsmagasinet, arbetarbostäder och ladugården, där Nordstjernans centralarkiv idag finns.
Additional Hints
(No hints available.)