Möklinta Socken Traditional Cache
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(micro)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Cachburken är en liten filmburk med sedvanligt innehåll: Geobrev, Loggremsa och en liten penna.
Möklinta församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Västerås stift. Församlingen ingår i Norra Västmanlands kontrakt och i Sala pastorat.
Församlingen, som ligger i nordöstra delen av Sala kommun i Västmanland, ingick efter gammalt i Övertjurbo härad. Den bildar pastorat tillsammans med Sala och Norrby församlingar. Församlingskyrkan heter Möklinta kyrka. Centralort är Möklinta.
Möklinta församlings område har öppen odlingsbygd, som omges av skogsmarker med spridd bebyggelse. Församlingen utgör landskapet Västmanlands nordöstra hörn mot Uppland och Dalarna.
Hedåsen genomlöper socknen, som i norr gränsar till Dalälven och By socken i Dalarna.
Mellan Hovnäs och Botebo finns en gammal färjeled, där Hovnäs färja går över Dalälven. Dalfolkets vandringsväg Dalkarlsvägen mellan Dalarna och Stockholm, använd redan på 1500-talet, passerade här Möklinta. Masar och kullor vandrade de 20-25 milen för att få arbeta i Stockholm. Jämför med det så kallade Masrallyt i dag.
I öster finns sjösystemet Hallaren och Tinäset. Nora socken (Tärnsjö) gränsar mot Möklinta i nordost. I sydost ligger Enåkers socken.
Möklinta är det allmänna namnet på Möklinta Kyrkby - den centrala tätorten i Möklinta församling (socken) i Sala kommun, Västmanlands län, belägen norr om Sala i närheten av Dalälven. Tätorten Möklinta Kyrkby blandas ofta ihop med Möklinta socken - för de boende i Möklinta (socken) betyder namnet alltid socknen, inte tätorten (kyrkbyn). Möklinta socken utgör det nordöstra hörnet av Västmanland (sen Heby kommun flyttade till Uppsala län) och gränsar alltså till både Dalarna och Uppland/Uppsala län.
Möklinta är bland annat känt för Möklintaveckan, som arrangeras varje sommar, liksom för yxkastning och sina världsrekord i vedtravning. Möklinta har också bevarat många äldre byggnader.
Möklinta präglas av stor andel skog, och kallades för kolmilornas socken förr i tiden när kolningen var en viktig inkomstkälla för skogsägare - på den tid då de omgivande gruvorna (inte minst Sala Silvergruva) var i stort behov av kol.
Var kommer namnet Möklinta ifrån?
Se Gunnar Larssons bok "En bok om Möklinta socken" sidan 7.
Socknens namn har under lång tid intresserat invånarna. I folkliga tolkningar från 1800-talet, utgick man från de två sammansatta orden i namnet Mö-klinta. Enligt sägnen skulle två möer från Klinta varit namngivare till socknen: "Byggnadsarbetet med vår kyrka skulle ha påbörjats omkring 1350 men blivit avbrutit av att digerdöden härjade i församlingen så att bara 18 personer överlevde. I byn Klinta blev endast två äldre möer kvar och de blevo mäkta rika. De förklarade sig villiga att bekosta uppförandet av västra kyrkogaveln. Detta skulle bliva ett stående minne av möerna från Klinta". (enl. nedtecknat minne av Bernhard Vaernborg, född 1876 i Valsätra.)
Den vetenskapliga tolkningen av namnet påstår något helt annat. Namnet Möklinta skevs år 1339 Myclitum. Förleden i namnet kan översättas till mykil (stor), uttal på Möklintamål mökkel, efterleden är pluralis av ordet löt (sluttning, sluttande äng). Mykiln (Mökkeln) var troligen ett äldre namn på nuvarande Storsjön.
En direkt översättning av namnet Möklinta skulle då bli "sluttningarna vid sjön Mökkeln ". (Ortnamn i Västmanland, H. Ståhl)
Möklinta omnämns första gången i skrift år 1258. I ett pergamentbrev omtalas att, "biskop Magnus lade Österbo från Sala till Möklinta eftersom vägen till Sala var så dålig". (Ekströms Västerås herdaminne sidan 702)
Additional Hints
(Decrypt)
Zntargvfx
Treasures
You'll collect a digital Treasure from one of these collections when you find and log this geocache:
Loading Treasures