Horns kungsgård ligger vid Hornsjön, som är Ölands största insjö.
Horns område sträcker sig från Hornsjön och västerut till
Kalmarsund. Horn betyder udde och Hornsudden ser ut som ett horn
som sticker ut i havet.
Man tror att gården fått sitt namn efter Olaus Sigismundsson Horn,
dess första kända ägare, som mycket väl kan ha tilldelats det
namnet efter udden.
Vid sekelskiftet, 1900, bestod gården av en huvudgård som förestods
av en arrendator och 18 torp, som brukades av torpare som betalade
för sig genom dagsverken. Arbetet och dess utformning var som på de
övriga kungsgårdarna.
Under 1900-talet avstyckades torpen till självständiga gårdar. I
nuläget har huvudgården en yta på 490 ha, varav 85 ha är vatten.
Åkerarealen är 70 ha. Delar av Hornsjön som ingår i kungsgårdens
arealer, kallades ursprungligen för Hornviken och i folkmun för
"Vika". Ca. 700 e.Kr. snördes sjön av från Kalmarsund, p.g.a.
landhöjningen, och Öland hade fått en stor insjö. Ladugården på
Horns kungsgård.
Horn var fram till 1551 en bondby med 6 hemman. Kungsgården uppkom
genom att man avhyste bönderna från sina gårdar; t.ex. avrättades
en bonde vid namn Tore Pedersson genom stegling, d.v.s att den
halshuggnes kropp efter styckning spikades upp på en stolpe. Gården
skövlades och all egendom skickades iväg till Borgholms kungsgård,
förutom hans silver som sändes till kungens skattkammare i
Stockholm. När alla bönderna var tagna från sina bostäder
tillsattes en fogde och byggnationen på Nackholm kunde
påbörjas.
Horns kungsgård tillhörde Gustav Vasas stora jordinnehav som han
naturligtvis reste till ibland, dels för att kontrollera, men också
för att ta del av gårdens förnödenheter. Så gjorde även hans söner
Erik XIV och Johan III. Gustav Vasa älskade bl.a. honung, därför
fanns det bin på alla kungsgårdar. Det betalades t.o.m. skatt på
hans tid i form av honung och vax. Det är osäkert om gårdens
byggnader på 1500-talet låg, där dagens bebyggelse ligger. Från
slutet av 1600-talet vet man däremot att byggnationerna ligger på
dagens plats. Boningshuset som finns nu byggdes 1799 och har sedan
dess restaurerats ett flertal gånger. Husen var byggda i trä
förutom ett fårhus som var byggt i sten. Många byggnader på Horn
och i byarna runt sjön hade tak täckta av vass från Hornsjön. Varje
år avverkades takvass som bands i kärvar.
1941 utbröt en brand på kungsgården som ödelade en stor del av
husen. De byggdes dock upp igen året därpå på samma plats. Horns
kungsgård var i kunglig ägo fram till 1937. 1971 blev gården på
nytt statlig, genom Naturvårdsverket, då naturreservatet bildades.
Syftet med naturreservatet var att återställa och bevara ett
odlingslandskap ur botanisk, zoologisk och landskapssynpunkt. Man
har röjt i hagar, infört skonsamt bete, slåtterängar har kommit
tillbaka, strövstigar och rastplatser har öppnats för
allmänheten.