Alunbruket Traditional Cache
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(small)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Cache is a box and can hold different items and trackables. Be careful with cars nearby and with the replacement of the box. Put it at the right place again and remember to close it correctly so it will not rain into it. FFC can be mailed if FTF will send me a message
Alunbruket är också Andrarums alunbruk och är en tidigare alunindustri vid Andrarum i Tomelilla kommun. Alunskiffer bröts på platsen och förädlades till alun. I de kambriska skiffrarna finns också kalk i form av orsten och på platsen fanns sedan gammalt ett kalkbruk. De kambriska skiffrarna är en av de äldsta fossilförande bergarterna och är idag främst av intresse för paleontologer. Stenbrottet i Andrarum är typlokal för ett flertal fossil och har såleds ett stort geologiskt bevarandevärde.
Jochum Beck upptäckte alunförekomsten på sommaren 1635, men det dröjde till 7 oktober 1637 innan han fick kungligt (danskt) privilegiebrev för utvinningen och när Andrarums alunbruk 1643 var färdigt att tas i drift, anfölls Skåne av Sverige och bruket raserades. Danmark avträdde Skåne till Sverige 1658, men flera årtionden av snapphaneoroligheter följde. Bruket kunde dock komma igång tack vare omfattande (svenska) privilegier år 1686 som inkluderade rätt till all skog inom två mils radie.
1725 köptes bruket av Christina Piper. Hon byggde upp en omfattande verksamhet som under 1700-talet var en av de mera betydande industrierna i Sverige. Bredvid bruket anlade hon Christinehofs slott på 1730-talet.
Uppgifterna om antalet sysselsatta vid bruket varierar. Å ena sidan kan det hävdas att merparten av dem som bodde i Andrarums socken, och åtskilliga i grannsocknarna, inte hade kunnat försörja sig på den magra åkermarken om det ej varit för brukets skull. Räknat så var det åtskilliga tusen personer som direkt eller indirekt fick sin utkomst från alunbruket under dess storhetstid. Å andra sidan var direkt sysselsatta med den egentliga alunframställningen räknade i hundratal, inte i tusental, och uppges till cirka 200 år 1776.
Det egna bergstinget förlorade under 1830-talet betydelse och från början av 1836 övertogs tingsrättens ärenden av Kronobergs bergmästardöme i Växjö stad.
Från mitten av 1800-talet började brukets lönsamhet försämras. Brytningen upphörde i början av 1900-talet, och bruket lades slutligen ned år 1912, men man kan fortfarande hitta stora slagghögar i bruksområdet. Under andra hälften av 1900-talet diskuterades möjligheterna att utvinna uran ur samma skiffrar. Källa: Wikipedia.
Inte långt i från cachen liggar Kaffestugan Alunbruket. Det var midsommar 1930 som historien började. Hilda Nilsson satte ut tre stolar kring ett jordfast bord och serverade sina första kaffegäster. Alunbruket hade då blivit ett omtyckt utflyktsmål, särskilt för strövande över de röda backarna. Att kröna en utflykt med fika är ju populärt, och således hade förbipassernade ofta förfrågat sig om en kaffetår i stugorna. Det gick givetvis för sig hemma hos Hilda Nilsson, som på tjugotalet gjort sig känd i trakten som kalaskokerska. När vädret inte tillät uteservering, bjöd hon in i sin egen "stua". Och det är i denna hemmiljö som serveringen fortlevt och framlever. Hilda själv bodde kvar på Kaffestugan tills hon var 88 år. På 50-talet tog dottern Anna-Greta Carlsson, som också hade frisersalong i huset mittemot, sig an verksamheten i moderns sällskap. Och tjugotalet år senare fanns även Mona och Krister Carlsson till hands i serveringen. Mona driver nu Kaffestugan tillsammans med sönerna Johan och Kristian, den fjärde generationen. Och bevarar de genuina serveringstraditionerna i en urskånsk arbetarbostad. Källa: www.alunbruket.com
Additional Hints
(Decrypt)
V geäq / Vafvqr gerr