Hallvikens flygfält byggdes ursprungligen i början på 40-talet som ett beredskaps-flygfält. Anledningan var att det vid krigsutbrottet fanns endast tio riktiga militära flygfält (bl.a F4 ). För att inte riskera att slås ut på marken vid ett snabbt fientligt anfall var man tvungen att ta itu med flygvapnets brist på baseringsmöjligheter vilket innebar att man anlade ett stort antal flygfält spridda över hela Sverige. Fälten skulle ligga tillbakadragna, nära flottiljfälten och ha goda signal och järnvägsförbindelser. Hallviken med sitt relativt höga läge fyllde dessa kriterier. Anläggandet av flygfältet på Hallviken var ett jätteprojekt på den tiden, ca 850 man och över 100 lastbilar var dygnet runt igång med att arbeta på fältet som färdigställdes i mitten av 40-talet.
Vid krigsflygfälten byggdes efter hand baracker, ammunitions- och drivmedelsförråd, flygplansvägar och flygplansskydd i form av öppna eller täckta jordvärn eller byggnader, s k ladvärn. Stort arbete lades ned på att maskera fälten. De besåddes bl a med olika grödor på olika partier för att från luften ge intryck av uppstyckad åkermark och byggnader gavs ett ladliknande utseende. Den flygplantyp som var baserad på Hallviken under den här tiden var bl.a B17, ett lätt, enmotorigt bombplan som tillverkades av ett känt svenskt företag och som var det sista som konstruerades för skidor.
Efter några år med regionalflyg lades flygplatsen ner den 21 december 1974 varpå förvaltningsansvar och dispossitionsrätt för flygfältet sedermera övergick till Strömsunds Flygklubb.
Cachen kan vara lite svåråtkomlig vintertid. För säkerhets skull, medtag egen penna.
