En pappersversion av den långa beskrivningen finns att hämta på Sundsvalls turistbyrå, finns även att hyra i ljudversion, osäker på ifall den finns på engelska.
My apologies to foreign visitors to the long description is only in Swedish, you can make a visit the tourist office for information in English or just use Google translate :-)
[SWE]:Stenstaden på egen hand- en vandringsguide
Före branden 1888 var Sundsvall en stad med i huvudsak träbebyggelse.
Den trästad som brann upp var egentligen alldeles för liten för den nya roll som staden kommit att spela som sågverksmetropol i Sundsvallsdistriktet. Staden hade helt enkelt ”vuxit ur sina skor”. Sundsvall hade blivit ett centrum för handel, sjöfart, butiker, affärs- och nöjesliv.
Den stora branden
Mitt på dagen, den 25 juni 1888, började det brinna på en gård i närheten av nuvarande Åkroken i västra delen av staden. Först när i stort sett hela staden brunnit ner kunde man få stopp på elden. Då var 383 tomter avbrända och omkring 9000 personer hemlösa.
Stadsplanen
Återuppbyggnaden av staden startade omedelbart efter branden. Redan en vecka efter ödeläggelsen hade byggnadsnämnden sitt första sammanträde där man diskuterade den nya stadsplanen. De som förespråkat en stad med storstadsliknande täthet, små kvarter, många hörntomter och smala gator segrade. Så blev Sundsvalls Stenstad den stadsdel vi fortfarande har.
Utbyggnaden av Stenstaden efter branden 1888
Sundsvalls borgare hade tur när de skulle bygga upp staden efter branden. Den väldiga byggruschen i Stockholm som startade på 1870-talet höll på att ebba ut. Man lyckades locka hit arkitekter och byggnadsfolk som annars troligen skulle ha etablerat sig i Stockholm. Det fanns gott om pengar i staden. Under ångsågsepoken skapades det många förmögenheter. Sundsvallsdistriktet var Sveriges och kanske t.o.m. världens största och koncentrerade sågverksområde. En omfattande handelsverksamhet skapade också grosshandlare med mycket pengar.
1. Stadshuset
Stadshuset byggdes före den stora branden 1888. Huset skadades svårt av branden och efteråt återstod bara murarna. Arkitekten Andreas Bugge fick i uppgift att göra ritningar för en återuppbyggnad av Stadshuset. Som helhet behölls byggnadens ursprungliga karaktär. Man kan säga att Stadshuset har två arkitekter, förutom nämnde Bugge Birger Oppman, som ritade den ursprungliga byggnaden. Det inre av huset förstördes helt under branden och den nuvarande interiören och planlösningen är Bugges. När det gällde inredningen sparades inte på pengarna. Rummen fick olika karaktär. Matsal och herrum gjordes i nordeuropeisk nyrenässans. Damernas rum gjordes i nyrokoko. Trapphusets tak och väggspeglar gjordes i antik pompejansk anda. Den övre foajén är en ljus och öppen pelarhall gjord i nyrenässans. Här finns stiliserade kvinnofigurer som symboliserar arkitekturen, musiken och skulpturen. Den praktfulla stadshussalongen är bara den värd ett besök. Under början av 1990-talet restaurerades byggnaden och det märks inte minst i stadshussalongen, som återfått sin forna glans. På Stadshusets tak finns skulpturer av Carl Johan Dyfverman. De är tillverkade i zink och vitmålade. Den östra gruppen föreställer kvinnofigurer som symboliserar musiken, dansen och poesin. Den västra gruppens kvinnofigurer symboliserar stadstyret, rättskipningen och ordningsmakten.
Stadshusets baksida vetter mot en trevlig park med den mobila skulpturen Ansikten.
2. Hirschska Huset
Mäktiga Hirschska huset fick utan tvekan ett av stadens bästa lägen. Framför byggnaden utbreder sig Stora Torget och en betraktare som står på torget kan omfatta hela den väldiga fasaden med en enda blick. Grosshandlaren och byggherren Isaak Hirsch köpte de två tomterna vid Stora Torget strax efter branden. Den byggnad som nu fyller hela kvarterets bredd är egentigen två hus. Den norra delen uppfördes först. Den södra delen, med torn och spira, byggdes kort därefter och blev färdig 1891. Hirsch bodde aldrig själv i Sundsvall. Fasaden har ritats av Johan Laurentz, en av de flitigaste arkitekterna i Stockholm. Hirschska huset inrymmer numer en rad mindre butiker och restauranger.
3. Granska Huset/ Holmströmska Huset
Dessa båda byggnader smälter nästan samman till ett hus. De har samma arkitekt, Gustaf Hermansson, som när han ritade husen var inspirerad av den nordeuropeiska renässansen. Planritningarna till Granska huset, det högra av dem, gjordes av ingenjören och byggmästaren C F Malm. Granska huset har en sockel av granit och en fasad av rött tegel med fönsteromfattningar och listverk i kalksten. Liksom på flera av Hermanssons andra byggnader finns del al fresco-målningar på fasaden. Bland annat finns målningar föreställande de fyra elementen; jord, luft, eld och vatten. Fönstren har placerats asymmetriskt och ingår i en helhetskomposition av fasaden. Trapphuset är ett av de mest magnifika i Sundsvall. Här finns mängder av målningar med motiv från den europeiska renässansepoken. Golvet består av vit och svart marmor. I december 1890 flyttade apoteket Gripen in i hörnet Storgatan/ Centralgatan. Apotekets inredning var påkostad med hyllor i mahogny och diskar i mörk marmor. Två trappor upp hade arkitekt Gustaf Hermansson sitt kontor och sitt hem, av vilket en del av den fast inredningen ännu finns bevarad. Sundsvalls troligen äldsta affär finns i bottenvåningen. Holmströmska huset, det vänstra, fick en något enklare utformning än sin granne. På en relief ovanför ingången till sportbutiken finns ett porträtt av byggherren Otto Holmström, Smålänningen som lät bygga Sundsvalls första saluhall. På våren 1959 öppnades varuhuset Forum i Holmströmska huset. På de flesta andra orter revs de gamla huset när varuhusen etablerades. Forum överlevde inte 1990-talet, 28 januari 1995 var dess sista försäljningsdag. Därmed gick en epok inom Sundsvalls detaljhandel i graven. Huskroppens kärna inrymmer numera den mycket trevligt disponerade Gallerian 1891.
4. Fd Sundsvalls Folkbank/Rahmska Huset
Dessa båda byggnader liknar italienska renässanspalats. Arkitekten A E Melander valde att rita byggnader med en fasad av gultär strikt symmetriskt uppbyggda med portaler i mitten.
Sundsvalls Folkbanks hus ligger först i raden av byggnader på Esplanadens västra sida. Byggnaden har en tydlig horisontell betoning med klart avskilda våningsplan. Ovanför entrén finns på våningen en trappa upp är speciellt rikt utformade med kolonnetter mellan fönsterkarmarna. Sundsvalls Folkbank bildades 1868 och hade sina lokaler i Stadshuset fram till branden 1888. Banken lät bygga detta hus id Centralgatan och hade sina lokaler en trappa upp. Pga. Att esplanaden skulle dras genom stenstaden efter branden blev detta kvarter väldigt smalt. Rahmska husets fönster är rundbågiga och en trappa upp är fönsteromfattningarna vitputsade med växtornamentik. Huset är uppkallat efter Anna Brita Rahm, änka efter klädes och manufakturhandlaren Johan Ulric Rahm.
5. Blombergska Huset
Arkitekten Sven Malm har givit Blombergska huset en rik utsmyckning i gips och puts. Det mesta av ornamentiken är sådant som gjordes på fabriker och kunde beställas per postorder. Denna nyrenässansbyggnad har en piano nobile, dvs. ett förnämare våningsplan en trappa upp. Den har fått en generösare utsmyckning än våningen två trappor upp. Här flankeras fönstren av joniska kolonner och pilastrar. Ovanför entrén finns en liten balkong. Fönsteröverstryckena är rikt ornamenterade. Lägg märke till hörntornet som högst upp har två bevingade putti med en smal spira eller land mellan sig. Trapphuset är dekorerat med vägg- och glasmålningar. Här finns trappräcken i gjutjärn. De gamla panelerna och dörrarna finns kvar, träporten i entrén likaså. Byggherren till detta hus är Johan Gustaf Blomberg, som drev en framgångsrik kolonialfirma.
6. Knaust
Knaust är utan tvekan Sundsvalls mest kända byggnad. Framför allt är det den magnifika trappan som har gjort det forna hotellet så berömt. Mannen som skapade hotellet, Adolf Fredrik Knaust, var andra generationens krögare i Sundsvall. Efter den stora branden 1888 engagerade han arkitekten Sven Malm för att rita ett nytt hotell i sten.. Hotel Knaust öppnade den 9 oktober 1891. Huset var helt byggt för hotellverksamhet med 40 rum för resande. Entrén gjordes i hörnet av byggnaden. Mitt emot entrén placerades trappan. I bottenvåningen gjordes en matsal som fortfarande finns kvar. Alla leverantörer fanns i Stockholm. Hotellets ryktbarhet berodde inte minst på den omvittnat trivsamma stämning som Adolf Fredrik och hans fru Anna lyckades skapa. Mycket har skrivits om Knaust under årens lopp och många kända skådespelare, konstnärer och författare har besökt hotellet. År 1897 besöktes hotellet av kung Chulalongkorn av Siam. Adolf Fredrik Knaust avled 1907 och tredje generationen trädde då till. Sonen Oscar Knaust övertog hotellet och han drev det tills hans bortgång 1943. Därmed var epoken Knaust över. Hotellet drevs vidare av andra ända fram till 1978, då verksamheten upphörde. Efter några år med Patent och Registreringsverket som huserade i byggnaden. Sedan hösten 2002 är Knaust emellertid åter ett hotell i byggnaden.
7. Fd. Sundsvalls Enskilda Bank
När det byggdes kunde detta bankpalats tävla med, och kanske tom. överträffa, Stadshuset i storslagenhet och monumentalitet. Platsen var väl vald, ett fritt läge vid Vängåvan, utan skymmande byggnader framför. Bankbyggnaden blev färdig 1886, två år före branden. Under denna förstördes byggnadens två torn och det mesta av interiören. Murarna stod dock kvar och bankpalatset återuppbyggdes och stod färdigt 1889. Arkitekt Sven Malm var entreprenör och arbetsledare för bygget. Vid takfoten, rakt ovanför den stora huvudentrén, finns Carl Johan Dyfvermans skulpturgrupp av bronserad zink. Gruppen består av tre kvinnofigurer med olika attribut. På de två risaliterna finns reliefer gjorda av Dyfverman. På den östra risaliten finns en kvinna med symboler för skogsindustrin och den andra kvinnan har attribut som hammare och städ, handlykta och kugghjul- symboler för järnmalmsindustrin. Alla kvinnor bär vingar. Från början låg banksalen en trappa upp och intill den låg direktionens rum. Två trappor upp låg frimurarnas festvåning. I övrigt innehöll huset många stora bostadslägenheter. Idag ligger bankhallen i bottenvåningen och hela det övriga huset disponeras av en bank.
8. Fd. Centralhotellet
Den här byggnaden uppfördes 1891 av nykterhetsföreningen Hoppets Här, en kristen organisation som hade sina rötter hos frikyrkorörelsen. Arkitekter var Apelberg& Gyllencreutz. Enligt ritningarna skulle huset även inrymma butikslokaler, en festivitetssal och bostäder, förmodligen för personalen. Byggnaden liknar ett mindre renässansslott där det ligger i sitt fria läge intill Stora Torget. Den är rikt dekorerad med fönsteromfattningar, gesimser och hörntorn. Piano nobile-våningen en trappa upp har loggialiknande balkonger ut mot Esplanaden. Taket utgör ett myller av skorstenar, takkupor och torn. Bara ett halvår efter invigningen ändrades namnet från Hoppets Härs hotell till Centralhotellet. Rörelsen övertogs av Augusta Pierrou 1902, som drev rörelsen framgångsrikt till sin död 1939. Efter henne tog personalen över och drev den till 1953, då Centralhotellet lades ned. Byggnaden restaurerades 1992-94. När ett undertak revs i våningen en trappa upp hittades de skadade resterna av en vacker takmålning. Det var taket i den gamla festvåningen som nu framträdde. Genom ett intensivt detektivarbete där olika inredningsdetaljer hittades på olika ställen i byggnaden kunde festivitetssalen återskapas. Skadade delar på fasaden återställdes. Fasaden putsades och målades i de ursprungliga färgerna. Efter att Arbetsförmedlingen huserat i byggnaden finns numera på den nedersta våningen en bank. Huset byggnadsminnesförklarades 1996.
9. Fd. Sveabiografen
Med sin avvikande utformning och vackra röda färg utgör denna byggnad ett märkligt inslag i Sundsvalls stenstad. Byggnaden restaurerades på utsidan under 1994 och 1995. Med sin enkla form och sitt branta tak påminner fd. Sveabiografen om en medeltida kyrka. Arkitekt var Ragnar Östberg. Sveabiografen tillhör filmväsendets pionjärskede. Byggnaden tillkom bara 15år efter att den första filmen visats i Sverige. Sveabiografen utgör en av de äldsta och bäst bevarade biografbyggnader vi har i landet. Invigningen av biografen ägde rum den 6 april 1912 och då visades filmen ”En moder tvekar icke” Biografen drevs ända fram till 28 november 1986, då den sista filmen ”Jönssonligan dyker upp igen!” visades. Inne i byggnaden finns målningar utförda av Yngve Lundström från Stockholm och Gustaf Walles från Sundsvall. Målningarna är gjorda i kalkfärg och föreställer troll och andra sagofigurer. Yngve Lundström var en framstående dekorationsmålare som engagerades för viktiga byggnadsverk som Grand och Berns i Stockholm.
10. Sundsvalls Teater
Den italienska renässansen i Rom och Florens har inspirerat arkitekten Johan Fredrik Stenberg vid byggandet av Sundsvalls Teater 1894. Sundsvalls Teater är en byggnad man gärna ska gå in i. Även om färger och dekorationsmålningar har förändrats under årens lopp så finns det mycket bevarat av interiören. Det är inte svårt att uppleva 1800-talsatmosfären inne i teaterbyggnaden. Fönster, en del dörrar och snickerier är bevarade. Den rikt dekorerade salongen har kvar sitt originaltak. Teatrarna från senare delen av 1800-talet gjordes med stora utrymmen för publiken i form av trapphus, foajéer, korridorer och liknande. Så gjordes även Sundsvalls Teater. Publiken kom inte bara hit för att se på pjäser utan också för att umgås och titta på varandra. Sundsvalls Teater invigdes den 29 september 1894.
11. GA-Kyrkan
Vid den stora stadsbranden 1888 nedbrann den gamla kyrkan ”Lovisa Ulrika” med så gott som alla inventarier. Endast några få silverpjäser räddades. Kyrkväktaren räddade, med fara för sitt eget liv, kyrkböckerna. Kyrkorådet beslöt att en ny kyrka skulle byggas på den gamlas plats. En allmän arkitekttävling utlystes. Bland 14 deltagande arkitekter vann den blott 26-årige stockholmsarkitekten Gustaf Hermansson tävlingen. Byggmästare JP Pettersson från Skövde fick uppdraget att bygga kyrkan, som är en treskeppig basilika med korsarmarav polygonkor, sidokapell samt ett 84 meter högt torn i väster. Den nya kyrkan fick namnet efter Gustaf Adolf kyrkan (GA-Kyrkan) efter Sundsvalls grundläggare Gustaf II Adolf. Den invigdes första söndagen i advent 1894 av biskop Martin Johansson under pompa och ståt. GA-Kyrkan blev en stor framgång för Gustaf Hermansson som arbetade i Sundsvall från 189 och fungerade som stadsarkitekt 1896-97, innan han återvände till Stockholm.
Litteraturkällor: Sundsvalls Stenstad- en arkitektguide, Peter Sundborg och Sundsvalls Museum 1996
Sundsvalls historia, Sölve Carlander (AV-Media)
A + B + C + D + E + F + 19570 = XXXXX
G + H + I + J + K + 14519,5 = YYYYY
N 62° XX.XXX
E 017° YY.YYY