Arnästjuvarna Mystery Cache

Arnästjuvarna

Arnäsborna har i socknarna i närheten och även långväga fått ryktet att de skulle vara tjuvaktiga. Ryktet uppstod i slutet av 1600-talet då det berättas om ett par tjuvar som härjade i trakterna. Ingen gick säker i byarna från den ena delen av socknen till den andra. Allt av värde hamnade i tjuvarnas gömslen. Det stals av det bästa som fanns från guld, silver och kopparföremål. De var även fräcka nog att bryta sig in i kyrkor, där kyrksilvret strök med. En av tjuvarna hette Anders Persson, han blev lagförd för stöld elva gånger men den tolfte gången han åkte fast så fick han livstidsfängelse, där dog han också.

De här tjuvarna skall enligt sägnen ha bott i en grotta i Stranneberget och vid bergets fot grävde de ner allt stöldgods. Gömstället skulle ha legat intill den s.k. ”Gamsjälsbacken”, gömman försökte byborna sedan gräva fram men inget hittades.

En märklig händelse satte dock enligt sägnen återigen fart på skattsökarna igen. På nära håll fick man se en eldslåga, likt en kvast, stiga upp mot skyn. Efter ivrigt grävande stötte de på ett silverfat men glädjen över fyndet blev kortvarig. Just som fatet skulle synas lite närmare kom en hemsk syn att förmörka fyndplatsen. När de tittade neråt byn stod den i lågor. De skyndade hemåt för att rädda det som gick att rädda. Men när de kom hem förstod de att en synvilla drabbat dem, byn låg fridfull och vacker precis som alltid och någon eld såg de inte till. De kom ihåg silverskålen som lämnats och ilade tillbaka men den var nu försvunnen.

Ännu har ingen i vår tid försökt sig på att finna skatten igen.

Källa: Örnsköldsviks Allehanda och Länsmuseet Västernorrlands arkiv.