Året var 1679 - Wittus Andersson Traditional Geocache
Året var 1679 - Wittus Andersson
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(micro)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Eller mer precist någon av de första dagarna i februari detta år satt den före detta danemannen Vittus Andersson vid sitt frukostbord helt ovetandes om vad som skedde bara ett stenkast norröver. Det var något som skulle komma att påverka honom och hans familj på ett sätt som han i sin vildaste fatasi aldrig hade kunnat föreställa sig.
Ända sedan freden i Roskilde 1658, då Blekinge blev svenskt, hade oro rått i landet. Ständiga skärmytslingar med danskarna var legio. I det nu pågående kriget hade den svenska flottan satts ur spel genom nederlag vid såväl Ölands södra udde som i Köge bukt. En av anledningarna var att den svenska flottan stora delar av året låg infrusen i vattnen kring Dalarö i Stockholms södra skärgård.
Konungen Karl XI hade, tillsammans med amiralitetet, konstaterat att det fanns ett stort behov av att kunna basera örlogsflottan någon annanstans helst i närheten av ärkefienden Danmarks bas i Köpenhamn.
Just denna dag anlände en liten deputation från kungens basläger i Ljungby till området norr om Trossö - sannolikt på Vämö. Vad man såg tilltalade de deputerade och när man återvände några dagar senare kunde man presentera en plan hur flottan skulle kunna finna en säker vinterhamn.
Resten är som man säger; historia. Konungen fattade i kraft av sin makt och stora visdom ett beslut som innebar att det på den ensliga ön Trossö skulle anläggas en stad och en hamn för örlogs flottan. Det skulle dessutom anläggas ett örlogsvarv där nya fartyg skulle kunna byggas.
Varvet grundades detta år och staden Carls Croona fick sina stadsrättigheter i augusti året efter.
Men vad hände med Trossös urbefolkning; familjen Andersson. Vittus själv var född på ön den 24 augusti 1631 och hade sålunda upplevt såväl freden i Brömsebro 1645, då hans fädernesland decimerades, liksom den tidigare omtalade i freden Roskilde 1658 då han själv plötsligt blev svensk undersåte. Vittus protesterade in i det längsta mot den expropiering kronan genomförde av hans fäderneö, men givetvis helt utan förutsättning att vinna. Vittus tid som bonde upphörde efter hand och ett liv som borgare i Kalvhagen vidtog. Han hade bänkplats i kyrkan på ståndsmässigt vis, men någon annan bemärkt plats intog han ej inom borgerskapet. Han fiskade som förr och vårdade sin sjöbod. Han processade mot kronan, led rättshaveri och fick sitt anseende skamfilat genom ett graverande hälerimål. Vittus dog redan 1688 och begravdes på Nättraby kyrkogård. Där kan man idag se en stor minnessten som i senare tid rests till hans minne.
Hans hemman var placerat precis på den plats där Chapmanskolan nu är och i ganska omedelbar anslutning till denna cache låg det sista av hans hus vilket revs för att ge plats till en port in på gården som nu är skolgård.
Additional Hints
(Decrypt)
2½