Traditional Geocache

Lilla Torp

A cache by Hallén Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 3/16/2014
In Västra Götaland, Sweden
Difficulty:
1.5 out of 5
Terrain:
1.5 out of 5

Size: Size: small (small)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

Lilla Torp ingick i byn Torp som låg vid det stora stenmagasinet, nära dagens Stora Torp. Det var stadsarkitekten Carlberg som lät bygga en ny huvudbyggnad på Lilla Torp 1773 och flytta gården till dess nuvarande läge. Idag är endast ekonomibyggnaderna bevarade och används av bland andra Polisens ryttare.


Kungörelse i Götheborgs Allehanda

2 mars 1779.

Uppå framlidne Översten och Riddaren, välborne Herr Bengt Wilhelm Carlbergs Frälsehemman Lilla torp, ungefär en fjärdedels mil från staden, i Örgryte socken och Sävedals härad beläget, kommer under offentlig auktion den 18 nästkommande mars, kl 9 förmiddagen, att försäljas juveler, guld, silver, koppar, tenn mässing, malm, bläck- och järnsaker, utvalda och goda böcker, säng- och linkläder, som och andra husgerådssaker och möbler; även-som och kreatur, bestående av hästar, kor och får, likaledes åke-, köre-, och gårdsredskap, såsom vagnar, chaisar, slädar m.m.

Själva fastigheten, som även kommer att försäljas, består av ett helt hemman, förmedlat till ett fjärdedels, innehåller, enligt av lantmätaren nyligen upprättad geometrisk karta, vilken hos Herr Kapten Liedin kan beses 34 trefjärdedels tunnland, har god åker och hårdvallsäng; varuti hör en väl anlagd trädgård med 218 st. unga fruktbärande träd, 2:ne välansade kryddträdgårdar och en framför byggnaden anlagd Parterre. 

Å ena sidan av gårdens inägor tillstöter en vidsträckt utmark, som av idoga lantbrukare för framtiden kan göras nyttig, vartill någon början redan är gjord.

Åbyggnaderna består av en ny och välinrättad karaktärsbyggnad, som uti undre etagen har 7 våningsrum, kök och förstuga, jämte god källare under byggnaden, samt uti övre våningen tvenne små väl inrättade kamrar.

Uti flygelbyggnaden är drängkammare, brygghus och inmurad kittel, visthus m.m. På gården är mangelbod och åtskilliga på behörigt sätt inrättade spannmålsbodar. Ladugården har loge, lada, stall och fähus samt ett vagnskjul av sten, varpå är inrättat redskapshus; alltsammans nybyggt, med bräder och tegel täkt, och i fullkomligt gott stånd. Utom 2:ne ständigt rinnande bäckar, som på 2:ne sidor omgiva och inhägna gårdens ägor, är även därvid en konstlig källa, som under varmaste sommaren ej upphör att avlåta ett välsmakande vatten.

Man bör och ej förtiga, att en liten allund, eller skog, även på ägorna finns. Allt detta varder till hogade köpares efterrättelse kungjort.


Beskrivningen av Lilla Torp efter Carlbergs död är den tidigaste skildringen som finns av gården. Den huvudbyggnad som omtalas i texten fanns kvar ända till slutet av 1960-talet då staden beslutade att den skulle rivas och ersättas med moderna byggnader.

Bilden ovan visar uppfarten till Carlbergs 1700-tals hus. Tänk om man då hade haft viljan att bevara det gamla huset istället! Idag finns inget av 1700-talets hus kvar i området. De bevarade ekonomibyggnaderna är alla från 1800-talet och de ligger lite längre från gården än vad som var fallet under Carlbergs tid som ägare.

Under slutet av 1700- och början av 1800-talet ägdes gården av bagare och några hantverkare bosatta inne i Göteborg. 1836 köptes Lilla Torp av Isac Claesson som redan ägde granngården Kärralund. 1854 såldes gården vidare till grosshandlare Peter Hammarberg (som idag fått ge namn åt en backe inom området). Det var under hans tid som ägare som gården försågs med de nuvarande stall- och ladugårdsbyggnaderna, vilka idag används av polisens ryttare.

I en utredning år 1914 föreslogs att Göteborgs nya botaniska trädgård skulle kunna anläggas på Lilla Torp, men utredningen förordade Änggården som förstahandsval.

"Vad byggnaderna angår, torde Lilla Torp ha företräde. Växthusen äro visserligen lämpligare vid Änggården och kräver mindre ombyggnad, men bostadsförhållandena lösas icke så lätt och billigt som vid Lilla Torp. Inhägnaden blir dyrare vid Änggården än vid Lilla torp, dammanläggningen likaså. Däremot ställa sig anläggningskostnaderna och de första årens skötsel för att och försöksfälten dyrbarare för Lilla Torps mer vanvårdade och mer kuperade mark än för Änggården. I ekonomiskt hänseende äro sålunda bägge platserna ungefär jämställda. Bägge ställena ha en förtjusande belägenhet, och det beror på tycke och smak vilken som skall föredragas. Lilla Torp ligger långt borta, om och framtidens spårvägsnät minskar olägenheten av det stora avståndet. Änggården däremot, som på samma gång är och kommer att ligga isolerat från bullrande och rökiga stadsdelar, har, inkilat som det är mellan Slottsskogens och sjukhusstadens parker, ett utmärkt läge och kan sägas ligga inom själva staden. Det är svårt att finna någon omständighet som talar föra att det ena eller andra stället skulle få bättre demonstrations- och försöksfält. Däremot framträder en bestämd olikhet ifråga om naturparken. Även med en inskränkning av området på några hektar i de nyss antydda partierna kommer Änggårdens naturpark att erbjuda fler och i allmänhet mer typiska välutvecklade växtsamhällen än Lilla Torp. Då med för övrigt ungefär lika förutsättningar Änggården erbjuder så stora fördelar ifråga om läge och den blivande naturparkens beskaffenhet, tvekar jag ej att bestämt förorda detta ställe." (Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar. År 1914 nr 66.)

Lilla Torp fick därmed inte någon botanisk trädgård vilket troligen hade räddat områdets äldre byggnader från rivning. I en artikel i GP 1968 återgavs en skildring av Hammarbergs tid på Lilla Torp.

”Lilla Torp skall, som HT redan tidigare meddelat, rivas. Många göteborgare kommer säkert att sakna den vackra 1700-tals byggnaden. Bland dem är i särskilt hög grad fru Hilfrid Kempe, f Hammerberg. Lilla Torp var nämligen i släkten Hammarbergs ägo från mitten av 1800-talet till år 1898. Egendomen användes som sommarnöje och fru Kempe och hennes syskon upplevde många ljusa och glada barndomssomrar där.

När fru Kempe var barn låg Lilla Torp ute på riktiga landsbygden. Staden sträckte sig inte ens till Korsvägen och i Örgryte socken härskade rena, rama bondlandet. Varje maj flyttade familjen Kempe ut till Lilla Torp. Bara åkturen dit var ett äventyr för barnen. Färden gick med häst och vagn och tog ungefär en timme. Man åkte förbi Liseberg, som då var privat och ägdes av systrarna Nonnen. Därefter kunde familjen beundra Underås och Överås, Robert Dicksons praktfulla hus. Men det kanske mest spännande på hela resan var när vagnen skulle uppför Böö backe. I Helfrid Kempes och hennes syskons ögon var den hög som den värsta himlabacke och barnen fick ofta hoppa ur vagnen och gå uppför.

Lugna somrar

Därefter passerade ekipaget Stora Torp och så, äntligen, var man framme vid Lilla Torp, där tusen fröjder väntade på barnen innan det i oktober var dags att ånyo resa till Västra Hamngatan 9, där familjen bodde vintertid. Den hammarbergska familjen levde ett lugnt och stilla liv under sommaren. Gäster togs gärna och ofta emot i det rymliga sommarresidenset, men stora fester hörde till sällsyntheterna. Fru Kempe kommer bara ihåg en sådan fest ute på Lilla Torp och det var när familjens äldsta dotter förlovade sig. Annars var jul och nyår, de stora ka-lasens tid i dåtidens Göteborg.

Sommarparadis

De sju syskonen Hammerberg hade verkligen ett eldorado. Till Lilla Torp hörde en stor areal och barnen var ute i skog och mark dagarna igenom. Det fanns gott om bär och frukter som syskonen plockade. Dessutom fanns det mycket vackra trädgårdsanläggningar till egendomen. Trädgårdsmästaren bodde i en liten stuga från 1700-talet där även Lilla Torps nuvarande trädgårdsmästare bor.  Och som lyser glatt röd med vita knutar mellan de lummiga träden.

Ridintresse

Ett av Hilfrids favoritnöjen var ridning, ett intresse som hon för övrigt delade med den övriga familjen. Till egendomen hörde en stor stallbyggnad där polisen nu har sitt stall. I den hade familjen sina ridhästar. Fadern brukade varje dag rida in till sitt arbeta på Västra Hamngatan 9 och flera av barnen hade egna hästar. Dessutom fanns det också kor och höns på familjen Hammarbergs lantställe. På sommaren var man alltså självförsörjande vad det gäller mejerivaror och också under vinterhalvåret skickades ägg och mjölk, päron och äpplen in till stan.

På Särö

Själva boningshuset är i tre våningar och mycket rymligt. Rummen var möblerade med gamla och vackra möbler. En del av dessa finns nu i fru Kem-pes villa på Särö medan resten är utspridda hos de övriga syskonen. I boningshuset fanns också magnifika kakelug-nar. En av dessa visas på Röhsska museet och en Rörstrand lyckades fru Kempe rädda när den skulle rivas. För att sköta egendomen inom- och utomhus hade familjen en ganska stor tjänarstab. Bara till innesysslorna var en jungfru, två husor, en barnsköterska och en kokerska anställda. En del av tjänarna bodde i huvudbyggnaden medan andra bodde i hus runtomkring.

Privat bana

På Lilla Torp anlades också Sveriges första privatägda tennisbana. Fru Helfrid Kempes far, James Hammarberg, hade stött på sporten vid ett besök i England. Därifrån tog han med sig nät och racketar och sedan hjälpte Helfrid och brodern Axel till att rita upp banan. Barnen lärde sig snart att spela, en kunskap som de hade mycket användning för när familjen sedan flyttade till Särö. James Hammarberg dog vid 47 års ålder 1898. Hans änka orkade då inte med att behålla Lilla Torp utan sålde det för en ganska billig penning till en norrman. Denne i sin tur sålde det strax därefter till Göteborgs stad som sedan dess använt huvudbyggnaden som flickhem. Lilla Torps åkerareal arrenderades ut. Någon gång i början på 1900-talet arrenderade Johan Johansson, den legendariske Johan i Gårda, jorden. Också han hade Lilla Torp som sommarställe, fast han bodde förstås i en betydligt blygsammare drängstuga. Efter honom blev Karl Nilsson arrendator 1933 och han bor där fortfarande i den idylliska drängstugan. Jordbruket fick han överge i slutet av 40-talet då staden började bygga på de forna åkrarna, men ännu 1961, då polisen övertog stallbyggnaden, hade Nilsson två hästar kvar.

Ulla”

(Ur: Göteborgs Posten 20 juni 1968)

 

Idag är åker- och ängsmark bebyggd av området kring Iskällareliden.

Cachen är placerad en liten bit från bebyggelsen för att ge cachen ett skyddat läge. Kullen som cachen är placerad på tillhörde gårdens område och man har också en fin vy över Iskällareliden från kullen och från toppen ser man även ekonomibyggnaderna under de årstider då träden saknar löv! God jakt i dessa historiska marker!

Additional Hints (Decrypt)

[SWE] Yåtg ivq ra yåtg iäknaqr gnyy.
[ENG] ybj ol n ybj tebjvat cvar

Decryption Key

A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M
-------------------------
N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|X|Y|Z

(letter above equals below, and vice versa)



 

Find...

169 Logged Visits

Found it 163     Didn't find it 1     Write note 4     Publish Listing 1     

View Logbook | View the Image Gallery of 13 images

**Warning! Spoilers may be included in the descriptions or links.

Current Time:
Last Updated: on 4/21/2017 1:53:40 PM Pacific Daylight Time (8:53 PM GMT)
Rendered From:Unknown
Coordinates are in the WGS84 datum