Ska ni gå in i Gula huset så gå in från källaren på baksidan. Det sägs vara en gammal tågstation, men har tyvärr inte så mycket info om det.
Parkera inte utanför utan ställ bilen vid Valbo pizzeria.
All verksamhet upphörde 1998 och idag står sågverket övergivet. Gävle AirSoft har skjutbana där. Annars är det inte någon mer aktivitet längre.
``Mackmyra sulfitaktiebolag startade sin verksamhet 1889. Sulfitfabriken hade inget med Mackmyra bruk att göra förutom att brukspatronen på Mackmyra, kapten Th. Klingberg var en av delägarna i bolaget och ledamot av dess styrelse. I anslutning till massafabriken på Öhn byggdes också arbetarbostäder, på södra sidan av ån.´´
``Mackmyra blev rikskänt i samband med den så kallade Mackmyrakonflikten år 1906. Upprinnelsen till konflikten var att det samma år bildats en fackförening av ett 60-tal arbetare vid massafabriken. När detta kom till företagsledningens kännedom skickades brev ut till de anställda där de sades upp om de inte omedelbart lämnade fackföreningen och att de skulle underteckna en lojalitetsförklaring till företaget. Arbetarna vägrade och istället så fick fackföreningen fler medlemmar. Arbetsgivaren svarade då i april 1906 vräka 40 familjer med fler än 100 barn från sina bostäder. Arbetarna fick dock ett massivt stöd av de svenska fackföreningarna, och Mackmyra Sulfit AB tvangs efter 6 månader att ge efter på grund av konflikten. Fackföreningen fick bildas och många arbetare fick tillbaka sina arbeten och bostäder. Mackmyrakonflikten är en viktig händelse i den svenska fackföreningsrörelsens historia.
Sulfitfabriken nedlades 1976.´´
Mackmyra Sulfit AB, tidigare skogsbolag med sulfitfabrik utanför Mackmyra. Mackmyra Sulfit AB, som bildades 1889 med aktiekapital på 340.000 svensk krona, är främst känt för den så kallade Mackmyrakonflikten 1906. Efter att fabriken brann 1897 uppfördes en ny byggnad. Mackmyra Sulfit kom från 1960-talet att ingå i Stora Kopparbergs Bergslags AB.
''År 1999 kunde bli ett förlustår för Mellanskog. I Gävle sågverk låg en 50 miljoner kronors bomb och tickade. Hösten 1995 kom det familjeägda Gävle sågverk i Mackmyra på akut obestånd. Huvudleverantörer av sågtimmer var Mellanskog och Korsnäs. Från mars till oktober byggde sågverket upp en skuld till Mellanskog på 19 miljoner kronor. Korsnäs drog sig ur getingboet. I ett konfidentiellt PM till Mellanskogs ordföranden i skogsbruksområdena i januari 1996 beskrevs situationen och ledningen föreslog två lösningar för att undvika att sågverket gick i konkurs. Antingen ett regelrätt förvärv för en krona eller en rekonstruktion där fem miljoner kronor av virkesfordran omvandlades till ett konvertibelt förlagslån. Lånet skulle återbetalas i form av aktier i Gävle sågverk tidigast den siste december 1998 och senast den siste december år 2000. Då skulle Mellanskog bli majoritetsägare av sågen.
''Mörkade förlusten'' Rekonstruktionsförslaget segrade och innebar att skulden inte behövde redovisas med namnet Gävle sågverk i Mellanskogs årsredovisning för år 1996 och 1997. Istället stoppades den undan bland övriga fordringar under rubriken Kortfristiga fordringar. Skulden omnämns inte heller i delårsrapporterna. I maj 1998 var skulden uppe i 50 miljoner kronor. På det sättet mörkades förlusten för medlemmarna i Mellanskog och Mälarskog samtidigt som dessa skulle fatta det viktiga beslutet om föreningarnas fusion hösten 1996. Vid stämman i maj 1998 omnämndes skulden kort efter en direkt fråga av en av stämmodeltagarna.
"Säger ingenting" Mellanskogs ledning vägrar att ge information till ATL om vad man tänker göra med Gävle sågverks skuld. Det är helt uppenbart att sågverket inte har möjlighet att betala tillbaka pengarna. 1998 satt Mellanskogs koncernchef Conny Jansson och ekonomichef Håkan Westerlund i Gävle sågverks styrelse. Under de senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att få företaget på fötter så att skulden kunde betalas tillbaka. Men den dåliga konjunkturen gjorde att skulden cementerats runt 50 miljoner kronor. I det avtal som skrevs för att lösa problemen i sågverket försvann kravet att Mellanskogs lån skulle förvandlas till aktiemajoritet. Istället löper arbetet på som om Gävle sågverk vore ett dotterbolag till Mellanskog. Men utan den ekonomiska insynen i företaget via Mellanskogs årsredovisning.
"Ska lösas på vettigt sätt" Frågan var om det var god redovisningssed att inte offentliggöra situationen i boksluten? Tage Klingberg, ordförande i Skogsägarnas Riksförbund och styrelseledamot i Mellanskog, menade att situationen då var hanterbar i Gävle sågverk.
Tycker du att det var korrekt att inte informera medlemarna om förlusten i Gävle sågverk? - Vad som skulle redovisas diskuterades med revisorerna och jag förutsätter att årsredovisningen är korrekt, sade Klingberg.
Nämndes problemet på de stämmor som föregick fusionen? - Jag minns inte någon sådan diskussion.
Det var en relativt omfattande verksamhet som skulle fusioneras och allt diskuterades inte i detalj. Koncernchef Conny Jansson ville inte kommentera Gävle sågverks ekonomi. Har ni verkligen en förhoppning om att sågverket kommer att betala? - Jag har inget annat svar än att vi ska lösa den här frågan på ett vettigt sätt. De avgörande besluten om Gävle sågverk togs av den föregående ledningen. 1998 års dåvarande styrelseledamöter i Gävle sågverk har alltså ärvt problemen. Enligt en källa inom Mellanskog hade förmodligen dåvarande ledningen realiserat skulden när den uppstod år 1996.''
Fabriken idag
