Sälg - Salix Caprea
Sälg är en storvuxen videart och är ett av de få som får trädform. Som storvuxen är den missgynnad inom skogsbruket som det bedrivs idag.
Beskrivning. Sälg är en lövfällande busk- eller trädformad art som kan bli upp till tio meter hög. Stammen har gråaktig, skrovlig bark. Vinterknopparna är tilltryckta och ovala, nästan kala eller tätt håriga. Sälgen kan producera rikligt med stubbskott, men inga rotskott. Bladen är stora, ovala och bredast på mitten, kanten är naggad. Bladens ovansida är kal eller hårig, vanligen mörkgrön, och undersidan är fint sammetsluden. Stiplerna är något sneda. Sälgen blommar i april-maj, före eller under lövsprickningen. 
Hängena är oskaftade och hängefjällen bruna. Kapseln är oskaftad, långsträckt och grågrön, stiftet är otydligt. Två underarter av sälg förekommer i Sverige, huvudunderarten vanlig sälg (ssp. caprea) blommar före lövsprickningen och har blad med nästan kal ovansida, samt kala vinterknoppar. Underarten gråsälg (ssp. sphacelata) blommar under lövsprickningen och har gråludna bladöversidor och håriga vinterknoppar.
Utbredning. Sälg är vanlig i hela landet, från Skåne till Torne Lappmark. Den växer i skogar och skogsbryn, gärna på något fuktig mark. Underarten gråsälg (ssp. sphacelata) förekommer sparsamt i norra Sverige. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Användning. Veden är ljus och lätt samt något seg och har använts till olika slags slöjdarbeten och till möbler. Sälg är snabbväxande men veden hos grövre exemplar är oftast angripen av insekter och svampröta. Nyman (1868) uppger att fröhåren användes som stoppningsmaterial.
Etymologi. Artnamnet caprea kommer av latinets capra (get) och har oklar syftning.