Fribaptisterna
År 1872 skildes predikanten Helge Åkesson från huvudfåran inom baptismen. Han hade börjat, predikat den subjektiva försoningsläran, d.v.s. man förnekade att Kristus burit Guds straff på korset. Gud skulle inte blidkas utan människan, genom korset som Guds kärleksbevis. Åkesson drev också en sorts syndfrihetslära. Fribaptisterna förnekade och förnekar fortfarande de eviga straffen i helvetet. För att bevisa sin lära ordnade Åkesson till en egen bibelöversättning. Evig översätter han på alla ställen: tidsåldrig. Sålunda kunde helvetet i likhet med katolikernas skärseld uppfattas som en tillfällig procedur.
, baptistpredikanten Helge Åkesson (död 1904) från Skåne bildade svensk sekt, som vid tiden för stiftarens död räknade ett 100-tal församlingar.
Helgeanerna upptog namnet fribaptister för att markera skillnaden mot baptistsamfundet, som Åkesson lämnade på 1870-talet. Han reste runt i landet, och hans arbete fick en splittrande effekt inom frikyrkan särskilt bland baptisterna.
Åkesson hyllade ultraevangelistiska åsikter, förnekade Jesu ställföreträdande lidande och menade att människan i sin strävan efter helgelse kunde nå syndfrifullkomlighet. Inte heller tyckte han att predikanter borde ha någon särskild utbildning, eller någon bestämd lön. Han trodde inte på ett evigt syndastraff, och helgeanerna bekämpade alla organisationer som var till för att bedriva missio
