Vad var en Torpare?
Torpare kallades förr de åt vilka en jordägare upplåtit mark och en mindre stuga med ersättning i form av dagsverken, ett s.k. dagsverkstorp. De flesta torpare hade 3-4 dagverken i veckan. De började kl 05.00 och slutade när solen gick ner. Därutöver ett antal kvinnodagsverken, ca 100 per år. Hustrurna skulle komma när de blev budade, det var inte fråga när det passade. Oftast blev de budade vid skörd eller potatisplockning. Från 1600-talet spelade torparna en huvudroll som arbetskraft inom jordbruket i Sverige. Torparna gjorde under 1700- och 1800-talet också stora insatser som nyodlare av gårdarnas och byarnas utmarker. Under 1800-talets senare del reducerades antalet torpare kraftigt genom emigrationen. Det blev övergång till kontanta arrenden och friköp av torp. År 1943 förbjöds dagsverksarbetet, och därmed upphörde torparinstitutionen.
------------------------------------------------------------
Crofter was formerly called those to whom a landowner had granted land and a small cottage with compensation in the form of days labor. Most crofters had 3-4 days labor a week (they started at 5:00 and ended when the sun went down). Moreover, a number of women's day labor, about 100 per year. Wives would come when they were ordered, if it was suited or not was no options, they just had to be available. They often took part in the harvest and the potato picking. From the 1600s the crofters was important for agricultural labor in Sweden. Crofters did in 1700 - and 1800's also important efforts when breaking new ground for farms. During the late 1800s the number of crofters was decreased by emigration. Those who stayed became tenants or purchased the crofts. In 1943 compensation in form of days labor was banned. That was the end of the "crofter institution".
Neighbourhood Watch, tenants and landlords are informed!