En brant backe leder upp till Vårom, gården som Ingmar Bergmans morfar lät bygga på 1920-talet. Den är högt belägen i Duvnäs, strax norr om Borlänge, med vacker utsikt över älven och skogen.
Ingmar Bergman var åtta år när han följde med sina föräldrar till gården första gången. Han brukade leka i den intilliggande skogen och gick med sina föräldrar till granngården Berglunds för att köpa mjölk.
Erik Berglund brukade hämta familjen Bergman med häst och vagn på tågstationen i Duvnäs. Tågstationen, sommarhuset och en stuga nere vid älven är miljöer som beskrivs i manuskriptet Söndagsbarn, som Ingmar Bergman skrev i början på 90-talet.
Handlingen utspelas en lördag i juli 1926, familjen Bergman bor tillsammans med barnflicka och kokerska i ett "obeskrivligt tjechovskt sommarhus i Dalarna". Den åttaårige sonen Pu möter sin auktoritäre far vid stationen i Duvnäs. De pratar om det förflutna, om bitterhet, sorg och rädsla för att försöka försonas.
Söndagsbarn filmades 1992 av Ingmar Bergmans son Daniel Bergman. Filmaren Torbjörn Lindkvist, från Bäsna, hjälpte till att hitta olika inspelningsplatser.
Eftersom Ingmar Bergman återkom så ofta till barndomen i sitt skrivande så blev också somrarna i Duvnäs en stor inspiration för honom. Det är inte för inte som Bo Widerberg skämtsamt kallade Ingmar Bergman för "vår dalahäst mot världen".
När gården Vårom såldes i mitten av seklet fortsatte Ingmar Bergman att besöka Dalarna. Flera av 50-talets manuskript skrev han på hotell Siljansborg i Rättvik, "i en liten dublett på översta våningen med utsikt över Siljan och åsarna".
Senare spelade han in två filmer i Dalarna, Nattvardsgästerna (1962) i Orsa Finnmark och i Torsång och Jungfrukällan (1960) som innehåller scener från Styggforsen norr om Rättvik och Skattungbyn i Orsa.
Även Det sjunde inseglet anses bära spår av Bergmans dalavistelser, i skogsscenerna som uppfördes i ateljé.
På en vackert belägen plats vid Dalälvens strand, i byn Gimsbärke, ligger bryggan som uppkallats efter Ingmar Bergman, som tillbringade ett flertal somrar på 1920-talet i byn. Här har han fiskat, badat och lekt som liten, och från bryggan ser man upp till huset på höjden som hans morfar lät bygga.
Ingmar ville gärna att bryggan skulle ligga på den plats där de hade tvättbryggan på den tiden, där höll han på att drunkna en gång, men räddades av en piga som arbetade för familjen. Tyvärr visste de inte exakt var den bryggan låg, utan har varit tvungna att placera den där det rent praktiskt är genomförbart.
Jag har nu (2020) dragit ut batterikontakten så att man själv kan byta batteri om det skulle vara slut. Det är ett vanligt 9V batteri. Jag lämnar även ett oanslutet batteri så förhoppningsvis kan man lösa den även om man råkat glömma batteri hemma. Var noga med att koppla ur batteriet när ni lämnar gömman så räcker det längre!
Återställ gömman på exakt samma sätt när du är klar :)
Burken är inte helt kvadratisk, så rotera den 90 grader om den passar den dåligt.