Den moderna orienteringens grunder #01
BARK och BESK.
Hur går geocachingen för dig, lunkar det bara på. Hittar du dina gömmor som du ska. Har du blivit så van vid letandet att du inte längre funderar över varför det fungerar som det gör. Den moderna teknologin tar vi för given idag. Men det har inte alltid varit så. För inte alltför länge sedan var det papperskartor och kompass som gällde, kompletterat med sextant och klocka till sjöss. Utvecklingen av datorindustrin har blivit en formlig revolution, det ena framsteget har varit en grund för nästa. Och vi svenskar har varit med och bidragit till den, både på datorsidan, med telefoner och med navigeringshjälpmedel. Först utvecklades datorerna och allt mindre processorer gjorde det möjligt att utveckla telefoner och GPS-apparater.
Här följer en serie gömmor med tillhörande information om vad svenskar har uträttat inom dessa områden. Om du tar dem i nummerordning får du informationen i ungefär den ordning de har kommit. Fast bara ungefär – vissa innovationer har tagit tid att utveckla och uppdateringar har kommit allteftersom.
Ta dig gärna tid att läsa detta innan du letar vidare för du är väl inte bara "kryssjägare".
BARK
(Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator) var Sveriges första dator och stod klar februari 1950 till en kostnad av 400.000 kronor. BARK var en 32-bitarsdator och utförde en addition på 150 ms och en multiplikation på 250 ms. Den hade ett minne på 50 register och 100 konstanter. I en senare utbyggnad fördubblades minnet. BARK var uppbyggd av standardtelefonreläer. BARK utvecklades av Matematikmaskinnämnden parallellt med BESK.
BESK
(Binär Elektronisk SekvensKalkylator) var Sveriges andra dator, som då kallades matematikmaskin eller elektronhjärna. Både den reläbaserade BARK, färdigställd 1950 och den radiorörsbaserade BESK (färdigställd 1953) utvecklades delvis parallellt.
Under några veckor var BESK den snabbaste datorn i världen, och fyllde ett rum i Tekniska Högskolans lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Man förde under dessa år en diskussion om det behövdes två eller tre datorer för Sveriges behov.
BESK genomförde en addition på 56 µs och en multiplikation på 350 µs. Arbetsminnet kunde lagra 512 ord med en ordlängd om 40 bit, det vill säga 2560 byte. Instruktionslängden var 20 bit, så två instruktioner kunde lagras på varje adress i arbetsminnet.
Under de två första åren var körtiden i genomsnitt 5 minuter innan ett elektronrör gick sönder och behövde bytas, men hållbarheten förbättrades därefter.
De första beräkningarna gjordes den 1 april 1954. BESK hanterade vingprofiler med mera för Saab 32 Lansen, väderdata för Carl-Gustaf Rossby och SMHI meteorologiska byrå, statistik för Televerket och vägprofiler för Vägverket. Under nätterna utnyttjade Försvarets radioanstalt (FRA) BESK för att knäcka krypterade radiomeddelanden. BESK användes också för beräkningar för den svenska kärnkraftsindustrin, till exempel Monte Carlo-simuleringar av neutronspektrum. År 1957 använde Hans Riesel BESK för att upptäcka ett Mersenneprimtal bestående av 969 siffror - det största kända vid den tiden.
http://sv.wikipedia.org/wiki/BARK
http://sv.wikipedia.org/wiki/BESK