Skip to content

<

Drakfamiljen

A cache by Team Lindfors Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 08/12/2015
Difficulty:
1.5 out of 5
Terrain:
2.5 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

OBS!

Parkera EJ vid militärladorna, detta är privat område. Parkera istället vid kyrkans parkering eller på lämplig plats utmed förlandavägen.

Ett stort tack till Lena Rosander på Gällingeskolan som berättade denna sägen med stor inlevelse och gjorde att jag blev intresserad av detta naturfenomen. Lena var också den som förklarade vart jag kunde hitta "drakarna".


Drakslingorna vid Gällinge har varit kända under lång tid. De märkliga mönstren i berggrunden har stimulerat fantasin och sägner har spunnits runt den. Första gången de omnämndes i tryck var i början av 1800-talet, i den stora Hallandsbeskrivningen av Bexell. Denne berättar både om drakar, drakinnor och Drakungar.
I början av 1996 gjorde ett par skolklasser vid Gällingeskolan en expedition till den stora drakslingan och fann ytterligare fyra stycken drakar i omgivningen.

Halländsk sägen:


”Österut från Gällinge kyrka ungefär trenne bösseskott ligger ett hemman, Rosendal, där det bodde en man som hette Anders. Han ägde ett par vita oxar som var tvillingar och dessa spände han för sin vagn då han skulle ut i markerna och samla bränsle. Då han kommit 1/8 mil från sitt hem till en ljungbacke kallad Glockareds slätt, fann han en ansenlig hop guld och silvermynt. Dessa ihopsamlade han med största hastighet och proppade i sina kläder för att skyndsamt bege sig hem med detta goda byte. Medan detta skedde voro några stycken drakar längre norr i marken uti en liten sjö som kallas Angstersjön och tvådde sig. Drakens natur lärer vara att när det lider åt sommaren draga sin skatt ur sina jordgömmor för att därmed rensa rost och mögel bort. När drakarna nu återkommo, var deras skatt försvunnen, varpå dessa bestar för att återvinna den och släcka sin sorg flögo uti luften svävande för att uppsöka sin fiende, som hade borttagit deras dyrbara skatt. Mannen var på några bösseskott nära sitt hem. Drakarna hade utsett honom till offer och ville hämnas. Mannen vände sig om och fick höra ett susande i luften, liksom om skog och berg hade ramlat över varandra. Denna svåra syn förmådde honom med tårar och bön knäfalla och bedja sin Gud om nådig förskoning från dessa grymma rovgäster. Därjämte lovade han sin Gud att han ville sälja de vita oxar han hade för sin vagn och skänka penningarna till Sankt Olofs kyrka. Gud hörde hans bön och slog dessa gastar till marken uppå hårda hälleberget, varpå besynnerliga fasoner efter tvenne stora drakar och tre ungar ögonskenligen ännu idag synas.”
--------------------


Den vetenskapliga förklaringen:


Berggrunden i Halland består i huvudsak av olika former av gnejs. Söder om Viskan dominerar röd till rödgrå gnejs. Norr om Viskan, samt i delar av inlandet dominerar grå, ofta åderrik, gnejs. Nära Varberg finns charnockiten, som är Hallands landskapssten. Den finns även i mindre omfattning på ett dussintal platser i resten av landskapet.



Metamorfos:
Berggrunden i Halland har delvis bildats genom att två plattor kolliderat för en miljard år sedan. Därvid trycktes en del av berggrunden ner på flera tiotals kilometers djup i jordskorpan och blev upphettad till ca 700°C. Under dessa omständigheter kan lättsmälta mineral, som kvarts och fältspat, bli halvflytande och fylla ut zoner av lägre tryck i den stelare omgivningen.
Denna omvandling av bergarten kallas för metamorfos. Namnet kommer från de grekiska orden meta och morphe och betyder ändring av form. Metamorfosen en bergart har genomgått kan indelas i en intensitet beroende på den temperatur metamorfosen skett under. Låg metamorfos sker vid temperaturerna 200–320°C, intermediär vid 320–600°C och hög metamorfos vid temperaturer över 600°C. Det betyder alltså att vi i vårt exempel har en hög metamorfos, eller ultrametamorfos, eftersom berggrunden här blivit upphettad till ca 700°C. Vid en metamorfos kristalliseras mineralen om, och nya mineral kan bildas. Det slingrande mönstret i berggrunden som vi kan se här skapas av en ådra av grovkornigt material med kvarts och fältspat i en omgivning av mera finkornig gnejs. Vilka mineral som kan bildas i övrigt beror dock också på bergartens ursprungliga sammansättning.

       

Slutstadiet för metamorfosen är att bergarten börjar smälta upp, men när detta sker beror både på tryck och temperatur och bergartens sammansättning. De bergarter som har lättast att smälta upp är lerrika bergarter av sedimentärt ursprung, vilka innehåller mycket vatten bundet i olika mineral. Även sura (kiselrika granitiska) magmatiska bergarter har rätt låg smälttemperatur, runt 700ºC, jämfört med basiska bergarter. Ofta sker dock inte en fullständig uppsmältning, utan kvarts och fältspat som lättast smälter upp bildar ljusa ådror i bergarten efter att de stelnat på nytt när temperaturen gått ner. En sådan bergart kallas ådergnejs, eller med ett utländskt ord, migmatit.



Ådergnejs kan bildas genom kraftig metamorfos, sk ultrametamorfos, av olika ursprungsbergarter med omväxlande sandiga och leriga skikt. Ådergnejsen innehåller ljusa band av kvarts och fältspat, och mörkare skikt med biotit och hornblände. Kvartsen och fältspaten har lägre smält-temperatur än de mörka mineralen, och bildar därför ådror av delvis uppsmält material. En ådergnejs med tydliga tecken på uppsmältning kallas även migmatit.
Migmatiterna har genomgått en ultrametamorfos, vilket innebär att helt kristallinska bergarter delvis har smälts, en sådan smältning brukar man kalla en partiell smältning. Bergarter som bildas av en mer fullständig smälta än den som skapar migmatiterna kallas magmatiska bergarter (eftersom bergarter inte kan smälta ner fullständigt är dock även denna smälta alltid partiell).


Ett par av de många mönster i olika skalor som kan uppstå i migmatiter. Illustration efter Mehnert, Migmatites and the origin of granitic rocks.

En mängd olika mönster kan bildas i en migmatit beroende på bergartens mineralogi, homogenitet, tryck, temperatur, tillgång på vatten och rörelser i berggrunden. De egendomliga drakbilderna i Gällinge är exempel på ptygmatiska veck, även detta en grekisk term. Ptygmatisk veckning är i sig inte ovanlig, men det är sällan den har en sådan vacker utbildning som vid Gällinge.



---------------------------------------------------


Observera att svaren på frågorna ska mailas till CO, skriv alltså INGA svar i loggen!
Man får gärna logga cachen som "Found" innan man fått svar på frågorna från CO. Är svaren helt felaktiga eller om det inte kommer ett mail med svar så kommer loggen att tas bort.


Svara på följande frågor:


1. Jämför drakinnan och drake 2. Hur har förhållandena varit på de olika platserna? Motivera ditt svar

2. Vilken av drakinnan och drake 2 har tätast veckningsformation? Mäta och räkna ut ökningen i procent när drakarna är utsträckta

3. Se dig omkring på de olika punkterna, jämför de olika "drakarna" Hur är de placerade på berget, horisontellt, vertikalt, diagonalt? I vilka vädersträck ligger drakarna?


Det är helt frivilligt men det uppskattas om du lägger upp en bild, och gärna på dig själv, när du är i området.

Förutom dessa tre drakar så skall det alltså finnas två stycken till. För den som vill så kan man gärna ha en liten drakletning. Dela då gärna med dig av koordinaterna till dessa så fler kan njuta av dem.

Källor:
Carserud L. 1997: Geologiska sevärdheter i Halland.
Bexell S. P. 1818-1819 (nytryck 1925): Hallands historia och beskrivning.
Rosander L. 2002: Sägner i undervisningen.

Övriga källor:
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/metamorfabergarter.1602.html
https://sv.wikipedia.org/wiki/Metamorf_bergart
http://www.geologia.fi/index.php/sv/geologi/bergarter/metamorfa-bergarter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Halland
http://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/
Mailkontakt med Rosander Lena

Additional Hints (Decrypt)

Decryption Key

A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M
-------------------------
N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|X|Y|Z

(letter above equals below, and vice versa)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.