Alrunerot har en lång historia av medicinskt bruk som var dock mest baserat på vidskepelser på grund av att rotens form påminner en människa. Roten innehåller hallucinationsframkallande egenskaper och förekom därför ofta i häxobrygder och även inom medeltidens sjukvård. För stora mängder kan dock leda till förvirring, galenskap och även död.
Roten används också som amulett och då klär man den i olika plagg som en docka. Mer värdefulla (och därmed dyrare) var de rötter som hade synligt manliga eller kvinnliga egenskaper.
Enligt legenden skriker roten när den blir uppgrävd från jorden och dödar med sitt skrik den som grävde upp den. Det har dessutom funnits litteratur med instruktioner för att gräva upp roten i relativ säkerhet. Exempelvis kunde man knyta fast roten på ett djur som drog ut roten från marken, istället för att dra ut den själv.