Enerbacken var ett hemman, som låg vid bergåsen mellan Enerbacksgatan och Delbancogatan. Det såldes år 1869 av Eduard Boye till Eduard Delbanco, som lät sina arbetare bygga egnahem på bergåsens västra sluttning. Vid brist på arbete vid oljeslageriet fick arbetarna röja området och spränga sten. De såg detta som en förvisning till Sibirien, varför området kom att kallas för Sibirien.
När Enerbacken såldes av Eduard Boye, som också var innehavare av Lackarebäcks gård, kom gränsen mellan gårdarna att gå i Gunnebogatan. Boye kom att vid försäljningen behålla nästan en tredjedel av Enerbackens ägor. Delbanco köpte dock till mark söder och väster om Enerbacken.
På hemmanet Trädgårdens ägor uppfördes också egnahem vid nuvarande Kryssgatan.
År 1944 inköptes Enerbackens ägor av Mölndals stad och 1946 påbörjades egnahemsbebyggelsen vid Enerbacksgatan, Solgatan och Eduard Boyes gata. 1946 var också det sista året gården brukades. Området blev relativt enhetligt bebyggt med hus levererade av Svenska Trähus och uppförandet skedde under åren 1946–1950. Området benämndes "Tjänstemannaområdet", då det främst beboddes av tjänstemän vid järnvägen, tullen, telegrafverket och posten.
Lamellhusen vid Delbancogatan uppfördes av HSB och området stod färdigt år 1964.
År 1934 invigdes Kvarnbyvallen och hemvärnsgården på bergåsen uppfördes år 1953.
Flerbostadshusområdet består av kvarteret Pensén, som uppfördes för bostadsrättsföreningen Enerbacken, och kvarteret Delbanco, som uppfördes av Stiftelsen hyresbostäder i Mölndal. Kvarteret Pensén består av svängda lamellhus, medan kvarteret Delbanco består av raka lamellhus. Båda kvarteren ritades av HSB:s arkitektkontor. Husen i tre våningar är uppförda i gult tegel och byggda på plats, utan användning av monteringsbyggen.
Det föreslogs ursprungligen att området skulle bebyggas med punkthus, men förslaget avvisades av byggnadsnämnden. Området har anpassats till topografin i området och befintliga naturinslag har bevarats.
Västra Enerbacken är kulturhistoriskt intressant och är upptaget i Mölndals kommuns Kulturmiljövårdsprogram från år 2000, då det speglar 1960-talets bostadsbyggande och har behållit sin ursprungliga karaktär.
Eng.
Listener dollar was a homestead, which was at the mountain ridge between Enerbäck Way and Delbancogatan. It was sold in 1869 by Eduard Boye Eduard Delbanco, who allowed his workers to build private houses on the mountain ridge's western slope. At lack of work at oljeslageriet, workers clearing the area and blast the rock. They saw this as an exile to Siberia, so the area became known as Siberia.
When the Listener Hill sold by Eduard Boye, who was also the holder of Lackarebäcks farm, came boundary between the farms that go in Gunnebogatan. Boye came to the sale to retain almost a third of the Listener hill lands. Delbanco bought However, the land south and west of the Listener Hill.
At the homestead garden's grounds also built private houses at current Cross Street.
In 1944 was bought Listener hill lands of Mölndal and in 1946 began owner-occupied buildings at Goldener Backgatan, Solgatan and Eduard Boyes gata. 1946 was also the last year the farm was cultivated. The area was relatively uniformly populated with houses supplied by the Swedish wooden houses and the construction took place during the years 1946-1950. The area was termed "servants' area, which is mainly inhabited by officers of the railway, customs, Telegraph and post office.
The slab blocks at Delbancogatan built by HSB and the area was completed in in 1964.
In 1934 was inaugurated Kvarnby embankment and militia farm on the mountain ridge built in in 1953.
Western Goldener Hill
Multi-family housing area consists of the block pansy, built for condominium association Listener hill, and the neighborhood Delbanco, built by the Foundation rented accommodation in Mölndal. The neighborhood consists of pansy curved slab, while the block Delbanco consists of straight slab. Both neighborhoods were designed by HSB's architectural office. The houses of three storeys are built in yellow bricks and built on the spot, without the use of mounting construction.
It was originally proposed that the area would be developed with tower blocks, but the proposal was rejected by the Planning Committee. The area has been adapted to the topography of the area and the existing natural features have been preserved.
Western Goldener slope is historically interesting, and is listed in Mölndal Municipality's Cultural Program from 2000, when it reflects 1960s housing construction and has retained its original character.