På morgonen den 8 september 1829 larmades universitetets rektor Anders Otto Lindfors om att det låg en död människa ute på Adelgatan framför hans hus. Enligt vad Kulturens intendent Anders Jansson har berättat så ska huvudet dessutom ha varit så illa tilltygat så att det inte gick att identifiera liket men en tvätterska som passerade förbi kände igen skjortan och kunde berätta för rektorn att det var en student som hette Anders Landén som bodde i huset bredvid. De tolv rummen i det huset, som har kommit att kallas Locus Peccatorum, syndernas hus, användes som studentkasern.
Rektorn började då följa blodspåren och kom så småningom upp på tredje våningen där han hittade den förvirrade 25-årige studenten Jacob Wilhelm Blomdahl som greps. Han hade förgäves försökt gömma liket efter sin jämnårige studiekamrat, först på dasset och sedan utanför staden, men han orkade inte längre än till Adelgatan.
Jacob Wilhelm Blomdahl ställdes inför Större akademiska konsistoriet som då ännu hade kvar sin domsrätt över universitetets folk och dess studenter. Det är oklart om det var en olyckshändelse i berusat tillstånd eller ett överlagt mord men han dömdes enligt lagens Missgärningsbalk att mista livet genom halshuggning och kroppen skulle grävas ner på avrättningsplatsen. Domen bekräftades sen av hovrätten för Skåne och Blekinge och av Högsta domstolen och Nådeansökningar från Jacob Wilhelm Blomdahl och hans far avslogs av Kunglig Majestät Karl XIV Johan. Rättvisan skulle ha sin gång enligt lagens stränga princip att "lif för lif giva".
Dagen för avrättningen bestämdes till den 16 april 1830 men varken universitetet eller staden hade någon egen skarprättare så de hade att istället anlita skarprättaren för länet. Konsistoriet anhöll i en underdånig skrivelse till Kunglig Majestät att avrättningen skulle verkställas i Malmö där den dömde suttit fängslad och som skäl anfördes att förrättningen som skulle äga rum "nära staden och allmän landsväg skulle få ett ofördelaktigt inflytande på den studerande ungdomens ömtåliga känsla, och även för oss själva medföra svåra och sorgliga plikter". Men svaret från Kunglig Majestät blev ett kortfattat och barskt nej.
Myndigheterna var enligt lag skyldiga att vid offentliga avrättningar ordna en s.k. spetsgård som skulle bestå av män uppställda runt schavotten och försedda med spjut eller spetsiga pålar. Men akademien hade inte tillräckligt mycket folk för den uppgiften så konsistoriet skickade en skrivelse till Magistraten med anhållan om hjälp av Borgerskapet. "En karlsperson" från varje husnummer borde räcka till. Magistraten samtyckte och upprättade en kungörelse som lästes upp i domkyrkan söndagen den 11 april och fem dagar senare föll Jacob Wilhelm Blomdahls huvud för skarprättarens bila.
Som ett slags lindring i straffet bestämdes att hans kropp skulle grävas ner på Norra Kyrkogården istället för på avrättningsplatsen och begravningen ägde rum "i tysthet" på ett område som var reserverat för självmördare.
Det här var första och enda gången som avrättningsplatsen har använts och när Kulturen tog över huset nästan 70 år senare så fanns det en cigarraffär på bottenvåningen (se bilden från 1899 nedan) och numera rymmer huset Kulturens administration. 1906 knackades putsen på huset ned och huset fick det utseende som det har idag (bilden nedan av korsvirkeshuset så som det ser ut idag).
Platsen för avrättningen ska ha legat strax öster om ridhuset på Norra Fäladen och på Gustaf Ljunggrens stadskarta för 1953 (se bilden nedan) ser man var "afrättningsplatsen" låg. Lägger man den över en modern karta (som i bilden nedan) så pekas en plats mellan ridhuset och rondellen på Norra Ringen ut så avrättningsplatsen bör ha legat där som den sista bilden visar.
Genom den här händelsen hamnade studenternas alkoholvanor och sociala situation i fokus och som en direkt följd av mordet grundades Akademiska föreningen, AF, med Köpenhamns Studenterforening som förebild. Professor Carl Adolph Agardh som senare blev biskop i Karlstad var en av initiativtagarna till AF.
Han såg föreningen som ett sätt att hålla studenterna borta från ”kamrater utan moral” och att få dem att syssla med mer "högstående" aktiviteter.
Som det ser ut idag
Äldre karta
Avrättningsplatsen
