Eketorpsleden

Den här cachen ingår i en större serie med världsarvstema, som vi har lagt ut för att lyfta fram världsarvet på södra Öland.

Eketorpsleden

Parkera bilen vid Eketorps borg och ge dig ut i odlingslandskapet. Cacherna ligger längs med Eketorpsleden, som är markerad med rösen och går genom betesmarker ute på Stora alvaret, väster om Eketorps borg. Leden är totalt ungefär 1,6 kilometer lång och cacherna passar bra att ta även för barn. Glöm inte att återställa cacherna som du hittade dem! 

Det finns flera ytliga stenbrott i anslutning till leden. Här har människorna under både järnålder och medeltid hämtat sten till borgens ringmurar och hus. Kalkstenen har brutits från alvarets ytlager med hjälp av hävstänger för att sedan transporteras till borgen med hjälp av stenslädar. 

Alvar

Alvar är en speciell typ av mark, som är ovanlig i världen. Vad som kännetecknar ett alvar är att det finns där berggrunden består av kalksten, och att lagret med jord ovanpå berget är mycket tunn. Här på södra Öland finns det största sammanhängande alvaret i världen, och det är faktiskt så mycket som en tredjedel av all alvarmark som finns. Det täcker dessutom en fjärdedel av Öland! Alvaret är tillsammans med sjömarkerna, den odlade marken och radbyarna en del av världsarvet södra Ölands odlingslandskap. Alvaret har tillsammans med sjömarkerna under mer än 1000 år fungerat som betesmarker eftersom marken inte går att odla. Landskapet ser alltså ut som det gör eftersom djuren har betat där.

Ordet ”alvar” kommer av ordet ”alv”, som är namnet på det jordlager som finns direkt under matjorden. Att skriva om marken som alvarjord kan spåras till åtminstone mitten av 1500-talet.

Eftersom alvarmarken är så speciell och dessutom betas av djur, måste växterna som finns här anpassa sig efter detta. Samtidigt så är vädret väldigt ojämnt över året – ibland är alvaret vattendränkt och ibland är det så torrt att det liknar en öken. Vilka växter som finns beror också på till exempel hur djup eller sur jorden är. Något som Öland är känt för är de många olika arterna av orkidéer som trivs på den kalkrika marken. Under maj och juni går det att se blommande orkidéer på många platser. 

Södra Ölands odlingslandskap

Från Karlevi i väster till Gårdby i öster och sedan hela vägen söderut sträcker sig ett unikt landskap med tillhörande kulturbygd. Detta område upptogs år 2000 på Unescos lista över världsarv. Motiveringen är att landskapet är präglat av en lång kulturhistoria i form av mänsklig påverkan under flera tusen år och att det skett en ständig anpassning till de naturliga förutsättningarna på Öland, med kalkberggrunden och det milda klimatet.

Södra Ölands odlingslandskap kategoriseras som ett levande kulturlandskap. Samspelet mellan människa och natur är det som har skapat, upprätthåller, bevarar och utvecklar landskapet. Till exempel skulle inte alvarmarkerna finnas i sin nuvarande form om inte människan låtit betesdjuren forma dem under årtusenden. Mycket av det som på södra Öland kan upplevas som orörd natur är i själva verket resultatet av ett samspel mellan människa och natur.

Jordbruket på Öland har alltid behövt anpassa sig till öns förutsättningar. Men som en del av Sverige har man också följt utvecklingen som skett i resten av landet. I gamla tider indelades markerna i det som kallades inägojord och utmark. Inägorna låg närmast byarna och bestod av åker och äng. Utmarkerna, i södra Ölands fall alvaren och sjömarkerna, användes som betesmarker. I samband med jordbrukets omvandling under 1800-talet upphörde denna indelning på fastlandet och andra platser i Europa. Byarna skiftades och gårdarna placerades ut i landskapet, utmarken slutade vara en del av jordbruket och användes istället till skogsproduktion. På Öland satte den tunna jordskorpan stopp för skog och den gamla indelningen behölls istället. Detta gör att det idag går att uppleva ett medeltida odlingslandskap som brukas med moderna metoder, vilket är unikt. Det är också denna kombination med fortsatt bete som bevarat växt- och djurlivet som finns på södra Öland.

Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap är ett resultat av tidigare generationers jordbruk på ön. Men minst lika viktigt är insatserna från de lantbrukare som idag brukar jorden och låter sin boskap beta. Det är tack vare dem som detta unika arv kan lämnas vidare till kommande generationer.