1962 gjorde Hasse Alfredsson den bejublade monologen ”Ringaren” i revyn Gröna Hund. Bland mycket annat berättade han att generaldirektören för SJ skötte de vågräta kommunikationerna i landet, medan ärkebiskopen skötte de lodräta.
Sedan dess har mycket förändrats. Av den tidens SJ finns inte mycket kvar. Och ärkebiskopen är numera en tjej från Tyskland. Men kyrkorna står kvar och cacheserien "Lodrätt" tar dig till några av Sjuhäradsbygdens många kyrkor.
Äldsta stenkyrkan uppfördes sannolikt under äldre medeltid. Av denna återstår möjligen partier i det befintliga långhusets sydmur. 1685 dekorerades kyrkorummets takvalv med målningar utförda av Varbergskonstnären Olof Andersson. Någon gång mellan 1685 och 1774 byggdes innertaket om och målningarna försvann. På 1700-talet revs norra och östra väggen liksom koret. En ny vägg i norr murades upp och kyrkan blev bredare. Samtidigt byggdes nuvarande tresidiga kor. Innertakets brädvalv dekorerades 1774-1775 i provinsiell rokoko av målaren Henrik Wibeck från Varberg. 1837 förlängdes långhuset åt väster med omkring fem meter. En ny portal togs då upp. 1882 byggdes en sakristia vid kyrkans norra sida. En invändig renovering genomfördes 1894 då ny bänkinredning och altarring tillverkades. En omfattande in- och utvändig renovering genomfördes 1928-1929 efter program av arkitekt Axel Forssén. En ny sakristia byggdes som ersatte sakristian från 1882. I dess källarvåning byggdes en värmekammare för det nya värmesystemet som installerades. Putsen på kyrkorummets väggar lagades och hela interiören målades om. 1936 installerades elektrisk belysning. Vid en utvändig renovering 1953 genomfördes omfattande åtgärder på fasader och tak. Interiörens nuvarande utformning är resultatet av 1900-talets restaureringar, med syftet att framhäva kyrkans 1700-talskaraktär. Wibecks väl bevarade målningar framtogs 1929 och har bibliska motiv. Även Wibecks målningar på läktarbröstet framtogs vid restaureringen 1929.