Pehr Stenberg var född och uppvuxen i Stöcke by, söder om Umeå. Hans familj levde under enkla förhållanden och bedrev jordbruk på en gård som var belägen där skolan i Stöcke står idag. Föräldrarna intresserade sig mycket för barnens skolgång och det bedrevs sådan i hemmet. Man förstod att Pehr hade lätt för att lära och han fick så småningom flytta in till Umeå skola för att få en än mer ordentlig skolgång.
Uppväxten på landet utanför Umeå i Umeälvens närhet gjorde att han odlade intressen för naturen som botanik, jakt och fiske. Han gillade verkligen att vara på sjön, det framgår på många ställen i hans levernesbeskrivning. Det handlade ofta om fiskafängen i mindre båt i Umedeltats utflöde i Kvarken. Jaktintresset har satt sina spår, framförallt i det att han skrev en bok om bra sätt att snara fågel. Den gavs ut ett par årtionden efter hans död. Botanikintresset känner vi väl till då ett större antal av hans efterlämnade herbarieblad finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och de är de äldsta kända från Västerbotten.
Här nedan följer Pehrs egen beskrivning av hans familjebakgrund, födelse och dop.
[Ur Pehr Stenbergs levernesbeskrivning del 1; 1758-1784]
I. Capitlet. Härkomst, upfostran och upwäxt.
Härkomst. Af höga förfäder och urminnes Anor, som räkna sin uprinnelse nästan före tidens, och på hwilka människorna i sin blindhet sätta så högt wärde, har jag ej, at skryta: men så har dock Gud förlänt mig den nåden, at se min uprinnelse utaf ärliga och dygdiga föräldrar som under sjelfwa walmaret och blagarnet äfwän har åtnjutit ett så stort mått af allmagtens godhet, och försynens outgrundeliga styrelser. Min Fader är således Dannemannen Eric Pers son i Stöcke by, Umeå Sokn, och Wästerbotns Län; född år 1733. Han är son til Petter Nils son i ström, 1/4 mil belägen ifrån förstnämde by. Denna Petter Nilsson, min Farfar, dog tillika med sin kjära hustru, samma åhr och weka 1744 då en swår sjukdom grasserade och lämnade efter sig sex omyndiga barn, 3 söner och 3 döttrar. Min Farbror Lars Ström (nu Upsyningsman så wäl wid Sjö Tulen i Rathan, som wid Lant Tullarna i Umeå) såsom den yngsta af alla, lekte ännu på gålfwet, i sin oskyldighet, och smakade det nöje, som menniskan i sin kålt pläga roa så wäl sig sjelf som sina Föräldrar; utan, att känna wärdet af den förlust, som han lidit. Min Fader war wäl några åhr äldre, men ej ännu hunnit til den stadga att kunna förse sig sjelf; utan war hemma under sina äldre syskonens upsigt och skötsell tils han blef 18. åhr; då han sedan år 1752 kom til Stöcke by: hwarest han först såsom dräng tjente i fem åhr hos min Framlidne Morfar Dannemannen Erick Matsson, som war barnfödder uti Oborda by 1/2. mijl derifrån, belägen på en stor holme wid utloppet af Umeå elf; men trädde år 1757 d: 12 Aug. i ägtenskap med min Moder Anna, född år 1732. i Maji. månad Dotter til sist nämde Eric Matsson. samma åhr blef deras ägtenskap wälsignad med en arfwinge, som i det heliga dopet blef kalladt Anna Catharina, hwilken ännu lefwer. Men åhr 1758 d:n 18. December, är den dag från hwilken min korta lefnads periode tager sin början, och på hwilken jag har blifwit delagtig af denna werldsens förmåner, och swårigheter. Sedan blef jag uti det heliga dopet kallad Petter, efter min Farfar i Ström. Fadrarna woro, mansfolks 1:o då warande Coministern wid Umeå Stads församling, Herr Cristian Svanström. 2:o snickaren derstädes, Anders Norström. Fruentimmers 1:o förenämde Comministers Fru Swanström född Norberg, 2:o Afskedade såldatens Morten Nilsson Topps dåtter Margareta ifrån Stöcke by.
Bilder
Storskifteskarta, Stöcke, 1790.
Stensöta, botaniskt blad i Naturhistoriska riksmuseet ur Pehr Stenbergs samling.
Referenser
Ericsson, S. (1994), Växter i Pehr Stenbergs Umebeskrivning och hans herbarium, det äldsta bevarade från Västerbotten. Natur i norr, 13, häfte 1, sid. 1-27.
Ericsson, S. (1994), Tillägg och rättelser till Pehr Stenbergs växter, och något om problem vid enhetlig registrering. Natur i norr, 13, häfte 2, sid. 89-92.
Ericsson, E. (2011), Den gamle i örtagården. (i Västerbotten. 2011, del 4, sid 60-69).
Stenberg, G. (2008), Stenberg, Pehr, i Åsa Karlsson (utg.), Svenskt biografiskt lexikon (33; Stockholm: Riksarkivet), 233-236.
Stenberg, P. (1841), Afhandling om bästa sättet att fånga skogsfogel med snaror.
Stenberg, P. (2014), Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, del 1, 1758-1784, utg. Fredrik Elgh, Göran Stenberg, Ola Wennstedt (Urkunden nr 21, Forskningsarkivet, Umeå universitet).
Västerbotten. (2011), del 4, Pehr Stenberg.