Kustlandsvägen eller Norrstigen var namnet på den gamla landsvägen utefter Norrlandskusten från Torneå till Gävle och Stockholm.
Norrstigen, som var föregångare till dagens E4, var på medeltiden till största delen en smal ridväg. Under seklerna som följde så förbättrades den efterhand. På 1660-talet rustades den upp så att man kunde färdas med häst och vagn i hela dess längd och fick status som landsväg. Den kom senare att alltmer kallas för Kustlandsvägen.
Spår efter den gamla vägen finns kvar längs hela Norrlandskusten i form av kurviga småvägar eller halvt igenväxta skogsvägar, ofta kantade av milstolpar. Runtikring Umeå kan vi fortfarande se spår av den, till exempel där den svänger runt sydänden på Nydalasjön och sedan försvinner som en avstickare österut vid den lilla parkeringen innan Kärleksviken. Vägen genom Innertavla följer Kustlandsvägens sträckning och här finns också en av alla de milstenar som kantade denna landsväg där den slingrade sig igenom Västerbotten. Från Täfteå till Sävar finns ett mycket välbevarat avsnitt som går rakt genom skogen, förbi kärr, myrar och storskog (och kalhyggen…) utan nästan några spår av bebyggelse. Pehr Stenberg nyttjade Kustlandsvägen ganska många gånger, bland annat på sina resor norrut till sin praktik som präst i Bygdeå, på friarresor till Nybyn/Ånäset och på en resa till ett kyrkomöte i Piteå. Flera gånger for han också på Kustlandsvägen till sin farbror och faster i Ratan där farbrodern var verksam som tullnär.
På Kustlandsvägen färdades också svensk och rysk trupp under framförallt krigsåret 1809. I ett gammalt dagboksfragment som Pehr Stenberg lämnat efter sig kan vi läsa hur han tillfångatagits av ryssarna och avfördes norrut som fånge utefter Kustlandsvägen.
Kort och gott kan man säga att den här vägen var den viktigaste och enda riktigt farbara vägen i nord-sydlig riktning utefter kusten och var därför den allra viktigaste landleden för människorna på Pehr Stenbergs tid och långt före och efter honom också.
Referenser
Lassila, M. (1972), Vägarna inom Västerbottens län: kommunikationernas utveckling mot bakgrund av befolkning och näringsliv.
Stenberg, G. (2008), Stenberg, Pehr, i Åsa Karlsson (utg.), Svenskt biografiskt lexikon (33; Stockholm: Riksarkivet), 233-236.
Stenberg, P. (2014), Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, del 1, 1758-1784, utg. Fredrik Elgh, Göran Stenberg, Ola Wennstedt (Urkunden nr 21, Forskningsarkivet, Umeå universitet).
Västerbotten. (2011), del 4, Pehr Stenberg.