Historik
Under beredskapstiden på 40-talet fanns det frivilliga så kallade "tornsvalor" som spridda över landet utövade luftbevakning. Vid denna tid var systemet mycket enkelt uppbyggt. Luftbevakarna stod placerade på höga punkter, brandtorn och liknande befintliga utkiksplatser och var utrustade med en vanlig telefon kopplad till den lokala telefonstationen. Vid rapport ringde de upp växeltelefonisten som kopplade vidare samtalet. Dessa samtal, så kallade lf-samtal, hade högsta prioritet men det var ändå ett långsamt rapporteringssätt.
Fram till 1948 låg ansvaret för luftbevakningen hos armén. Enligt erfarenheter från andra världskriget överfördes detta ansvar i och med 1948 års försvarsbeslut till flygvapnet. På 50-talet utvecklades det första moderna systemet för stridsledning och luftbevakning, Stril 50, som moderniserade och stadfäste optisk luftbevakning som en grundsten i svensk luftbevakning.
Uppgifter
Luftförsvarsgruppcentraler (Lgc) skall i krig samla in, sammanställa och delge uppgifter om rådande luftläge till överordnad central. Övrig information som samlas in bearbetas och delges olika intressenter inom totalförsvaret.
De uppgifter som skall utföras av Lgc indelas i följande verksamheter:
- Luftbevakning
- Övrig information
- Simulering
Gruppering
Lgc kan vara grupperat på många olika sätt, alltifrån i en hyreshuskällare inne i ett samhälle till ett bergrum ute i skogen. Hjärtat i ett Lgc är taktikrummet, därutöver finns ett tekniskt driftutrymme, ett sambandsutrymme samt ett antal stabs- och kontorsutrymmen.
OPUS-systemet
Drygt hälften av luftbevakningskompanierna använder OPUS-systemet för att få fram snabbare rapporter. Systemet är framförallt utbyggt i kustkompanierna och en del andra prioriterade kompaniområden.
Systemet fungerar så att Ls är utrustat med en datagivare med tryckknappar, för bäring. Bäringen bestäms enligt klockmetoden, vilket innebär att klockan 12 är norr och klockan 6 är söder. Vid rapportering avrundas bäringen till närmast jämna klockslag. Inom 3 km kring Ls rapporteras iakttagen farkost som "nära", mittknappen. När en knapp trycks in sänds ett pulståg iväg på en stel förbindelse till lgc.
I lgc telerum finns en mottagande utrustning som identifierar signalen och sänder vidare en signal till taktikrummets rapportkarta (kartbordet), där rapporterande Is aktuella bäringslampa tänds.
Från lgc sänds datasignalen vidare till överordnad central genom att rapp (rapportör) i lgc trycker in knappen med aktuellt Ls-littera på sin knappsats. Samtidigt som signalen sänds vidare släcks lampan på rapportkartan.
