Naturreservatet Steneby ligger i väster, nedanför kyrkan i orten med samma namn och är ungefär 3 hektar stort. Längs en vandringsled kan man på säkra vägrar bekanta sig med området som sträcker sig längs en brant sluttning ända ner till Stenebyälven. Under promenaden kan man på många ställen upptäcka spår av arvet från istiden, därför att smältvattnet från glaciären har här gestaltat och format landskapet på sitt eget sätt. Därvid väcker framför allt de runda fördjupningarna i den av gnejs bestående berggrunden uppmärksamhet – det rör sig härvid om såkallade jättegrytor. Hur dessa uppstod här för ca. 10 till 12.000 år sedan, ska förklaras närmare i det följande.
Jättegrytor – spår av ett glaciärt förflutet
För att en jättegrytas karaktäristiska form ska kunna uppstå behövs smältande glaciärvatten som rinner fram genom glaciärsprickor och glaciärkvarnar till glaciärbädden. Här kan det virvlande och med stenar blandade vattnet dra nytta av svagheter i grunden ich tränga in i klyftor i berget(1). Det virvlande smältvattnet som innehåller lösa stenar av olika storlek angriper berget och börjar långsamt holka ur den (2). De kantiga stenfragmenten och de lösa stenarna förstorar under tidens lopp med hjälp av det virvlande vattnet fördjupningen i berget och liknar naturliga borrhuvuden (3). Ju längre strömmen av smältvatten fortsätter att virvla, desto djupare holkas de kittelformade fördjupningarna ur. Genom de konstant virvlande stenfragmenten slipas kittelns insida långsamt men säkert slät och jämn. Och också själva stenarna som man ofta hittar på botten av jättegrytan är för det mesta slätpolerade (4).
Bildandet av en jättegryta
„Ingegerds Kammare“ – En legend om jättegrytan
Sedan urminnes tider är fenomenet jättegrytor omspunnet av myter och sägner. Detta gäller också för den största jättegryta som man kan hitta här „Ingegerds kammare“. Enligt legenden förälskade sig Ingegerd, en prästdotter, i en adelsman. Paret träffades i hemlighet vid jättegrytorna i Steneby. Men när Ingegerd blev gravid övergavs hon av greven. I sin förtvivlan ströp hon det nyfödda barnet och kastade det i en spricka i grytan . Men samvetet lämnade henne ingen ro, hon vandrade ofta på natten längs grytorna i Steneby. Tills hon en månskensnatt, skrämd av sitt barns vålnad, förlorade fotfästet och föll ner i grytan och dog. Hur långt legenden stämmer överens med verkligheten kan man inte veta, men enligt gamla kyrkoböcker levde här år 1681 en prästdotter som hette Ingegerd Johannesdotter, hade ett utomäktenskapligt barn med en gift man och blev bara 20 år gammal.
EarthCache
Inom ramen för denna earthcache får man en inblick i ett område i Dalsland som starkt präglats av den smältande inlandsisen. I synnerhet de talrika jättegrytorna, som här finns att upptäcka, möjliggör slutsatser om det glaciära förflutna och om hur landskapet präglats av glaciären. Längs den officiella, ca. 1 km långa vandringsleden bekantar man sig med olika vägpunkter och kan svara på följande frågor med hjälp av iakttagelser på plats (och med hjälp av listningen).
Frågor & uppgifter::
- Promenaden längs vägpunkterna leder förbi ett stort antal olika jättegrytor. Vid närmare iakttagelse kan man emellertid urskilja två i princip helt olika former. Försök att beskriva båda formerna!
- Vid vägpunkt 1 kan man hitta ett exempel på en av dessa speciella former –“Ingegerds kammare”. Kasta ett öga på berget och grytans botten. Beskriv formen och försök förklara, hur den har utvecklats!
- Vid vägpunkt 2 kan man upptäcka flera små grytor. Hur många virvlar måste en gång ha varit aktiva på ett så litet utrymme? Och i vilket förhållande står de till varandra? I vilken riktning kan man föreställa sig att smältvattnet runnit på detta ställe?
- Jättegrytor kan ge en entydig hänvisning om i vilken riktning en glaciärs smältvatten runnit. Vid vägpunkt 3 kan man i berget upptäcka ett entydigt spår som visar i vilken riktning (väderstreck) vattnet på den tiden runnit? Finns det i dalen en skillnad om man jämför med i vilken riktning lilla Stenebyälven runnit?
- Jättegrytorna i Steneby uppstod för mera än 10.000 år sedan. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att starta en liknande process, som skulle möjliggöra att nya grytor uppstår?
- Ta en bild av dig, ditt team och/eller en personlig artikel (till exempel din GPS) framför "Ingegerds Kammare" och bifoga den i din logg!
Vänligen skicka svaren i ett e-postmeddelande via min profil eller via Message-centret till mig. Naturligtvis är också självtagna foton välkomna i loggen! Efter(!) att svaren sänts kan det loggas in direkt på earthcachen. Vid felaktiga svar tar jag kontakt! Loggar utan foto och/eller svar raderas utan varning.
This Earthcache is also available in: 
and 
Ytterligare informationer:
- De officiella stigarna måste inte lämnas för earthcachen!
- Vid regn kann det lätt bli halt! Vänligen se till att använda lämpligt skodon!
- För egen säkerhet vänligen gå stigen bara i dagsljus!
Sources
Åshede, Ulla; Steneby, Västkuststiftelsen, Naturvard Friluftsliv, 2014
Goudie, Andrew; Physische Geographie, Spektrum, 1995
Leser, Hartmut; Wörterbuch Allgemeine Geographie, 1997
Yarham, Robert; Landschaften lesen, 2010
Own graphics and photos
