Skip to content

Rossö skola Traditional Cache

This cache has been archived.

MrEvensen: Boksen har blitt mugglet (igjen).

More
Hidden : 11/12/2016
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
2 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Rossö skola

Historia

Rossö skola finns dokumenterad från 1852 genom betygskataloger. Skolan var ambulerande då fast skollokal saknades. Förmodligen gick här, som på många andra håll i landet, skolkassan ofta på minus. Största utgiften var skollärarens lön. För små socknar fanns möjlighet att få statsbidrag. Förmodligen hade Rossö skola denna nöjlighet. Förutom statsbidrag finansierades skolor oftast med kommunal skatt samt en folkskoleavgift för de skolpliktiga barnen. Hur fallet var på Rossö i detta avseende är inte känt.

Undervisningen ägde till en början rum i ambulerande form ibland annat Siggane, på Bästeli och Hageli fram till 1892 då en nybyggd skola togs i bruk.

  • Rossö skola var en B-2 skola, dvs en småskola med klasserna 1-2 och en folkskola med klasserna 3-7. I småskolan hade man då 15-20 elever och i folkskolan 25-35 elever. Fram till slutet av 1939 hade man dessutom en fortsättningsskola med praktisk inriktning, med framförallt skolkök och svenska på schemat.
  • Under tiden 1970-1972 var skolformen B1, dvs småskola med klasserna 1-2 och folkskola med klasserna 3-4. Klasserna 5-6 förlades under denna tid till Bjälveröds skola. Från och med 1973 återgick man till en B2 skola. 

Skola bygnaden

Den äldsta delen av Rossö skola blev färdig och invigdes 1892. Den gamla skolan har sannolikt byggts i två etapper. I samband med renoveringen av skolan 1959 kunde man avläsa årtalet 1892 på en takbjälke (enligt Nils Andersson). Byggnaden inrymde två lärosalar, lärarbostad om två rum och kök samt ett separat rum avsett för småskolärarinnan.

Belysningen utgjordes av fotogenlampor medan vedkaminer stod för uppvärmningen. Vatten fick man hämta från en öppen håla i närheten av skolan. Någon gång på 1930-talet fick skolan elektriskt ljus och något senare, vatten från en djupborrad brunn.

När Nils Andersson tillträdde tjänsten som skollärare på Rossö 1955, var skolan i stort behov av renovering. Skolan var dessutom nedläggningshotad. Skolbyggnaden var omodern, saknade centralvärme och hade toaletter utomhus. Kommunen satsade emellertid 130 000 kronor på renovering och även 70 000 till en ny lärarbostad.

Ombyggnaden på Rossö genomfördes 1959 och blev så genomgripande att det i stort sett bara var ytterväggarna som efter genomförandet, fanns kvar av den gamla byggnaden. Man satte in oljeeldning, tidigare hade läraren vintertid varit tvungen att elda i de stora järnkaminerna redan vid sju-tiden på morgonen. Vidare iordningställde man en barnbespisning med modernt kök i de tidigare lärarbostäderna. Uppe på vinden satte man in fyra takfönster och där inreddes en slöjdsal. Skolsalarna blev fullständigt renoverade och samtliga fönster byttes ut. Man fick även rum med ett skolbibliotek. Toaletter installerades i källaren.

Tillbyggnad med ny gymnastiksal

Drygt 20 år efter renoveringen 1959 konstaterade man under 1980 att skolan var ordentligt nersliten och att utrymmena i flera fall var alltför små och primitiva. Gymnastiksal saknades och ”gympan” fick hållas utomhus. Vid vissa tillfällen kunde man ha övningar i skolsalen. Materialrummet var trångt och otidsenligt och de sanitära utrymmena var inte tillfyllest. Slöjdundervisningens lokal motsvarade inte de krav som då ställdes på undervisningen. Strömstads kommun planerade därför en utbyggnad av Rossöskola, beräknad till en kostand av 3-4 miljoner kronor.

1982 hade budgetberedningen prutat ner miljonerbygget med 227 000 kronor., Det blev också kraftiga nedskärningar på inventariesidan. Besvikelsen blev stor på Rossö. Skollärare Nils Andersson blev uppbragd och sade ifrån på skarpen. Rossöborna tände till. Föräldrarna beslöt vid ett möte att tillskriva budgetberedningen det orimliga i den hårda besparing man gjort i planerad investering.

Tillbyggnaden blev dock av. Efter år av väntan kunde Nils Andersson, hans medarbetare och eleverna börja använda de nya lokalerna under 1983.

I den nybyggda lokalen blev gymnastiksalen den mest populära. Den tillhörande bastun var kanske mest tänkt att användas av Rossöborna då den knappast kunde utnyttjas på skoltid. Gymnastiksal och bastu skulle också användas av olika föreningar. Rossöborna fick dessutom en samlingssal i och med nybygget.

Invigning av nya skolan 1983

Klockan 14.05 lördagen den 27 augusti 1983 ringde klockan på Rossö skola, men denna gång inte till lektion, utan till samling för återinvigning av skolan. En stor skara elever, föräldrar och andra intresserade hade mött upp när Nils Andersson hälsade välkommen. Efter tal av CBK:s (centrala byggnadskommitténs) ordförande Thure Abrahamsson och kommunstyrelsens ordförande Torsten Torstensson, kunde en av skolans elever, Johan Johansson, klippa av det blå-gula bandet och därmed var Rossö skola återinvigd.

Skolkök

Från någon gång under 1930-talet bedrevs skolköksundervisning i källaren hos ”Kalle i Gatan”. Så småningom flyttades skolköket till det röda huset strax väster om skolbyggnaden som tidigare vari lärarinnebostad. Efter skolköksperioden flyttade lärarinnan Maj Hulterström in i detta hus och bodde där några år innan det såldes till Bjarne Halvardsson och så småningom till nuvarande ägaren Roland Andersson (2005).

Under 1940 och –50-talen kom barn från Koster, Ramsö och Tjärnö till skolköksundervisningen på Rossö. Dessa barn inkvarterades hos familjer under den tid undervisningen pågick.


Barnbespisning

Barnbespisning infördes 1956 och var under åren 1956-1958 inrymd i Lihuset. Föreståndare på denna tid var Karin och Greta Jonasson. Efter renoveringen 1959 blev den gamla lärarbostaden bespisningslokal.

I den nya barnbespisningen som invigdes 1983 arbetade Gunhild Andersson och Sonja Nilsson. De lagade då all mat till såväl lärare som elever. Det var god och vällagad mat med ingredienser från vanlig affärs- till detaljistpriser. Måltidspriset låg bara ett par tioöringar över det i Strömstad. Man följde i stort sett Strömstads matsedel. Barnen åt bra och lämnade aldrig någon mat enligt skollärare Nils Andersson.

Tekst hentet fra rossonu.nu

Cachen er ikke plassert inne på skolens område, så det er fult mulig å logge denne hele døgnet uten å komme til hinder for normal skolegang.

Ta alltid med egen penn - Always bring your own pen

Additional Hints (Decrypt)

zntargvp

Decryption Key

A|B|C|D|E|F|G|H|I|J|K|L|M
-------------------------
N|O|P|Q|R|S|T|U|V|W|X|Y|Z

(letter above equals below, and vice versa)