Fram till 1600-talet fanns inga samhällen i södra Lappland. Trakten användes som renbetesland av skogssamer men hade ingen fast befolkning. I takt med att den svenska statsmakten ville stärka sin ställning uppstod behovet av fasta mötesplatser. På dessa uppfördes kyrkor och marknadsplatser, där samer och handelsmän och nybyggare kunde mötas. Dessutom drevs även skatt in här.
Detta skedde på Gammplatsen en halvö i Umeälven, uppströms från nuvarande stadskärna som 1607 utsågs till kyrk- och marknadsplats i södra Lappland av Karl IX.
Allt efter att bebyggelsen växte runt kyrkan blev det klart att den relativt lilla halvön inte längre lämpade sig för en vidare expansion. År 1885 beslöt sockenstämman att anlägga en ny kyrka och flyttade marknadsplatsen till den så kallade Heden en bit nedströms. År 1926 blev Lycksele köping, två år efter att delen Hällnäs-Lycksele blivit klar på järnvägslinjen mellan Hällnäs och Storuman. Den återstående bandelen till Storuman blev färdig 1930. Lycksele fick stadsrättigheter år 1946. Efter järnvägens ankomst utvecklades Lycksele till en typisk småstad med mindre industrier och viktiga offentliga institutioner som lasarett, gymnasium och tingsrätt.
Här ser du några kända logotyper som de flesta turister och Lyckselebor någon gång träffat på. De ger dej ledtrådar till gömmans placering.
Angående banrekordet , räkna med det banrekord som gällde när cachen släpptes
N64 3A.BCD E018 4E.FGH
A = Bild 6, näst sista siffran i årtalet
B C = Bild 4 + bild 3:s sista siffra
D = Bild 5
E = Bild 7, Sista siffran
F G = Bild 4 - bild 1
H = Bild 2
OBS! Stämpeln tillhör cachen och är inget bytesobjekt
