Onda Sagor Mystery Cache

Jag heter Johan men kallas Frälsaren, för att jag skall frälsa människorna på jorden. De fick springa kring i skogen och rasa, leka under träden och glädjas åt allting. Men de är bundna vid jorden och tillhör likväl inte den. Den var förintad, sjunken ner i djupet. Så kom äntligen den stora dagen. Den låg och stirrade på oss där nere i mörkret. Jag anade vad det betydde, det var den ångest som skulle komma, allt det okända, det som far inte visste något om, som han inte skulle kunna skydda mig för.
Strax började fågelsången och allt det andra. Ur den öde marken reste sig hemska skepnader och gav sig iväg bortåt gränsen, det tycktes som om de bar på någoting. Då spreds inom bägge folken ett hemskt rykte om något som skulle ske därute på de gamla slagfälten om natten. Ohyggligt, det var verkligen sant! Vi hatar varandra som någonsin förr. Människorna ryste, så reste man sig och gav sig på väg hem. Bara nere hos den gamle brann ljus, det lyste mig nästan ända hem.