Gräne gruva i Holsljunga
Cacherna i denna serie ligger utmed den 1800 m långa promenadslingan
Holsljunga hembygdsförening har under många år skött och underhållit gruvan och planerade att göra vissa förbättringsarbeten. Föreningen kontaktade markägaren 2017 som godkände detta arbete. Samtidigt blev detta starten för ett personligt engagemang i gruvan. Ett stort engagemang som resulterat i att gruvan har frilagts från skog och sly, röjningsarbeten har utförts i gruvans närområde, en ny väg har byggts till gruvan, en buss och bilparkering har anlagts, en vandringsled (1800 m) med utsikt över sjön Hallången, grillplatser och rastbord finns utplacerade.
I Gräne gruva skedde aktiv brytning mellan åren 1899 och 1932. Gruvan består av cirka 15 olika mineraler. Främst bröts här fältspat och kvarts men också den lågradioaktiva mineralen euxenit. Euxeniten pulvriserades och användes till radiumdukar. Dessa sades kunna lindra smärta och diverse andra åkommor. Att mineralen kom från Gräne gruva är väldokumenterat av Tekniska museet i Stockholm. Fältspaten användes till porslinstillverkning och ugnsfast keramik (upphettning till >1000 grader). Kvartsen användes till masugnarna i Bergslagen som reduktionsmedel vid järnframställning, slaggbindare. Kvartsen användes även till splittergranater i Tyskland under första världskriget.
Gruvan var ett dagbrott och man sprängde med dynamit.
Kvinnor och barn hackade rent malmen, som sedan forslades med skottkärror till en ränna, som mynnade i en tippvagn på järnvägen. Det fanns ett stickspår från Pyttebanan (Falkenberg-Limmared). Pyttebanan hade stor betydelse för industrierna i bygden. Exporten av mineralerna gick via Falkenbergs hamn till Tyskland.
Arbetet med Gruvan kommer att fortsätta och satsningen inför 2019 är ett fortsatt fokus på att forska kring Gruvan och verksamheten där, även sett i relation till övriga fältspatsgruvor i Kinds härad och hur dessa samarbetade. Det kommer även att sättas upp informationsskyltar i området.
Medlemmar i Kinds Forskarklubb hjälper till i sökandet för att få fram dokumentation om brytningen, arbetarna och vilka firmor som var kunder. Vilket var bolaget, som var ägare till Gruvan? Fanns det samarbete mellan gruvorna i Kind? Vi efterlyser bilder, dokument, berättelser om Gruvan och det arbete som utfördes där. Är det någon som har uppgifter från övriga gruvor i Kinds härad tar vi tacksamt emot dessa uppgifter. Uppgifterna lämnas till Holsljunga hembygdsförening.